Eko vs konventionell - alla redskap för ett gott utfall finns redo 

I tider då man med lätthet kan konstatera att Eko inte är en trend utan snarare en tendens gjorde Tidningen tillsammans med Pierre Lindskog, områdesansvarig för den Ekologiska sektorn i Svenska Foder, ett besök på Länsstyrelsen i Skara. Vi träffade där Jan Hill som arbetar med utveckling av ekofrågor i jordbruket.

Jans arbete täcker in rådgivning inom ekologiskt lantbruk, växt-odlingsrådgivning och framförallt omläggningsrådgivning till ekologiskt från konventionellt jordbruk. 1989 började Jan med Ekofrågor, då var det en smal nisch - något som har kommit att ändrats med tiden. 2015 var 20 % av åkerarealen i Västra Götalands län certifierad ekologisk odling. (Detta är Jordbruksverkets siffror som tyvärr släpar efter, troligtvis är siffrorna högre nu och man inväntar 2016: s resultat i maj 2017.) Eko har ökat i 30 år, i olika tempo över åren, men hela tiden en ökning.

-Och det behövs, säger Jan! För att möta det växande behovet och för att fortsatt kunna attrahera konsumenter behöver glappet mellan konsumentvärlden och lantbrukskåren minska.

Frågan är då: Ställer man om tillräckligt snabbt, för att kunna möta behov och efterfrågan?
-Enligt konsumentföreträdare och detaljhandlare gör man inte det, konstaterar Jan. Men några säkra svar finns inte att få, man följa media och göra sin egen tolkning. Många mjölkbönder har lagt om och riktningen pekar definitivt uppåt, förmodligen även under 2017.

I arbetet som omläggningsrådgivare möter man allt från vetgirighet till skepticism. Ett hinder för omläggning kan handla om bekvämlighet, känslomässiga- och kulturella aspekter

-Dels kan man få höra: Man har alltid gjort såhär, såhär gjorde farsan, säger Jan Hill. Men det finns också så mycket forskning och en stor erfarenhetsbank inom konventionell odling, där det finns redan färdiga lösningar, tydliga och väl definierade tillvägagångssätt. Exakt vad som ska sprutas, när och var.

-Så enkelt har det inte varit på eko, fortsätter Jan. Där har man ju på sätt och vis fått börja om. Men numera finns bra lösningar på eventuella svårigheter och frågor som man kan ha. Det finns växtnäring, det finns bra modeller för ogräsbekämpning, vi har ett bra ekologiskt utsäde, biologiskt behandlat mot utsädesburna sjukdomar. Om man vill ta det till sig så finns det.

-Fler borde kolla upp vad det skulle innebära för deras gård, för deras produktion, fortsätter han. Inte bara anta - utan faktiskt ta hjälp och räkna på riktigt. Det fantastiska är ju att rådgivningen är gratis! Det finns all hjälp att få för att lyckas. Redskapen för ett gott utfall finns där. Kunskapen likaså, och är man villig att läsa på, har man allt att vinna.

Tidningen ber Jan att berätta lite om vad som krävs för en omläggning både rent praktiskt i form av utrustning men också i tid - eftersom man ofta hör om det merarbete som eko bär med sig.

- För en mjölkgård med lösdrift innebär det inte särskilt stora förändringar, säger Jan. Det är viktigt att du har tillräckligt med produktionsbete. På en Eko-gård ska korna äta mycket bete och har man spaltgolvsboxar behöver dessa åtgärdas - de är inte tillåtna inom eko.

-I övrigt har man samma mängd flytgödsel som ska köras ut, med samma koantal. På en ekogård sprider man inte handelsgödsel, utan utnyttjar klövern i vallarna för att få in kvävet den vägen iställetså det är det mindre jobb med. Dock kör man mer med stubbearbetning än i konventionell odling. Men de sprutar inte och på gårdar med stor andel vall behöver man ofta inte ens ogräsharva.

-Sammanfattningsvis kan man säga att det inte är lätt att veta hur en annan produktion fungerar om man inte är insatt i den, konstaterar han. Det lönar sig att ta reda på fakta.

-För en spannmålsgård som lägger om blir det emellertid ganska stora förändringar att göra till en början, för att inte tala om gris eller fjäderfä.

Det är lätt att stirra sig blind på användning av traktorer och körningar i fält, men det är inte bara det som kostar energi. Som exempel tar Jan det faktum att cirka 30 % av den totala energiförbrukningen i att producera ett hektar vete ligger i handelsgödsel.

-Att tillverka handelsgödsel kostar massor energi! När nu ekoodlarna inte använder det har de sparat väldigt mycket energi och koldioxidutsläppsom de till viss del använder för att köra lite mer på fälten. Det är lätt att glömma bort den aspekten när man ser på energiåtgången, förklarar Jan och fortsätter:

-Det blir lite plus och minus. Viktigt är dock att alltid att få en hög skörd. Man måste förbättra sig hela tiden. Fast resurserna man sätter in får inte vara energiintensiva - där ligger utmaningen med eko: Att minska klimatpåverkan och förbättra sin energibalans. Jag menar inte att Ekoodlingen är perfekt. Men den har ett antal fördelar.

Vikten av växtföljd

Tidningen ber Jan om några goda råd och tankar kring växtföljd. Han konstaterar snabbt att för att en växtföljd ska bli riktigt bra finns två krav:

1. Att variera är A och O. Alltså varva höstsäd, vårsäd och fleråriga grödor och någon hackgröda.

2. Jobba med vallen! Se till att odla tillräckligt mycket vall, slåttervall, frövall, biogadvall, gröngödslingsvall. En vall sanerar nämligen alltid mot ogräs. Man kan aldrig gödsla sig fri från ogräsbekymmer, men man kan så bort det. Kort sagt så blir man av med många ogräsproblem om man jobbar med en bra växtföljd.

-Jobbar man med detta, kommer man att lyckas. Det går inte att göra det för enkelt och tänka att det nog går att köra havre ett år till, eller: jag behöver nog inte ogräshackningen. Det sättet att tänka blir alltid dyrare i slutänden, säger Jan som tipsar vidare:

-Att man som spannmålsodlare utan djur som äter vall kan ha svårt att se motivet att odla vall är ju förståeligt. Man kan tycka det är både problematiskt och dyrt. Men det går att hitta smarta lösningar, till exempel samarbete med en närliggande gård som har mjölkkor eller nötkött. Många mjölkbönder som ställer om har brist på areal och skulle gärna odla sin vall på en närliggande spannmålsgård. Här finns möjligheter till riktigt goda samarbeten som resulterar i en stor vinst för båda parter.

 -Spannmålsgården slipper odla vall som den inte behöver och mjölkbonden får en möjlighet till större areal att odla en bra växtföljd på. Sådana idéarbeten hjälper vi gärna till med. Ekonomin kring ett sådant samarbete kan hushållningssällskapet eller LRF Konsult hjälpa till med.

Avslutningsvis ett par tankar till de som funderar på att lägga om till ekologisk produktion. Ta hjälp och råd!

Jordbruksverket har väldigt bra trycksaker att ladda ner. Ring och be om rådgivning - då kommer någon ut och tittar på din specifika gård. Man kollar lönsamhet, planerar hur man gör omställningen rent praktiskt och hjälper till med regelverk som kan vara ganska krångliga, speciellt om det är djur inblandade. Vi inom rådgivningen vet hur man ska göra för att det ska bli bra, vi berättar det gärna!

Tips för omläggning

Vi bad Jan Hill att spalta upp de största förändringar som behövs göras för en omläggning till eko:

Växtodling
Växtnäringen, annan gödsel än handelsgödning.
Man behöver anpassa sin växtföljd till en varierad och fungerande växtföljd för ekologisk odling.
Andra metoder för ogräsbehandling, t.ex. radhackning, ogräsharvning, plöjning och stubbearbetning.

Gris
Nya byggnadslösningar.

Fjäderfä
Nya byggnadslösningar.
Mindre storlek på produktionen.

Mjölk
Tillräckligt produktionsbete. Korna ska äta mycket bete.
Större betesareal.
Spaltgolvsboxar som enda liggyta är inte tillåtet.

Nötkött
Spaltgolvsboxar som enda liggyta är inte tillåtet.
Djuren måste ut på bete.
Dikor i lösdrift - nästan ingen omställning alls till eko.

Tips från Jan!

”Använd inte samma gödselmedel till alla grödor. Fjäderfägödsel har en given roll i vårsådden: mylla ner före sådd av vårsäd och plöj ner före sådd av höstraps. Det är det bästa sättet att använda fjäderfägödsel på, och kan vara den bästa gödseln för ändamålet. En del kan även få god effekt av att mylla lite ytligt i höstsäden på våren.

Fosforbalansen är viktig. På vissa gårdar finns inte utrymme att sprida fjäderfägödsel till alla grödor, utan man måste välja något mer fosforfattigt. Möjligheterna till kombination av olika gödselmedel i växtföljden är väldigt goda och bör definitivt utnyttjas. Att kombinera två givor till samma gröda, funkar självklart på höstraps, både till höst och vår. Sen kan man fundera på att använda två givor till höstvetet också - det kan vara olika gödselmedel, om man tror på det.”

 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter