Målmedvetenhet och noggrannhet skapar resultaten

Ulrik Larsson och Susanna Gustavsson bedriver växtodling, kycklingproduktion och skogsbruk på gården Ingelstorp utanför Hova i Gullspångs kommun. Tidningen besökte Hova Fågel för att höra lite hur de ser på sin kycklingproduktion och vad de gör för att få så fina resultat - på sina 4000 kvadratmeter stallar där det produceras 90 000 kycklingar per omgång. Inte minst har de visat att de är värda det Club 400-diplom de fick för förra året. Club 400 är den premiering av producenter med Ross-kyckling som under ett helt år har uppnått minst 400 i produktionstal.

Det var i maj 1998 som schaktarbetet för 4 000 kvadratmeter kycklingstallar inleddes på Ingelstorp utanför Hova i Västergötland. Då hade Ulrik och Susanna diskuterat sedan man tagit över gården vilken produktionsgren man skulle utöka sin verksamhet med.
- Vi tittade på alla djurslagen för att avgöra vad vi skulle satsa på för tredje ben, berättar Ulrik. Men det var ett telefonsamtal från Kronfågel mellan jul och nyår 1997 som fick oss att fatta beslut att satsa på kycklingproduktion. 
- Vi kunde egentligen inget om själva produktionen, fyller Susanna i. Men vi gjorde lite praktik hos Bröderna Nilsson i Äspäng. Sen var det bara att försöka göra så gott man kunde. Men vi hade höga krav på oss att göra bra ifrån oss, framförallt från oss själva.

Kycklingproduktion är en lite mindre traditionstyngd produktion i Sverige. Och när Ulrik och Susanna bestämde sig för att satsa på kycklingproduktionen, kändes det som helt rätt i tiden. Man hade köpt mer mark för spannmålsodling och dessutom är kycklingproduktionen inte lika tung och tidsbunden som gris- eller mjölkproduktionen. Det gjorde att valet kändes rätt för dem båda. 

Gårdens verksamhet består idag - förutom kycklingproduktionen - av 330 hektar åker, varav 70 hektar är arrenderade; 250 hektar skog och dessutom har man en mindre entreprenadverksamhet där man sår, tröskar och gödslar på ytterligare 250 hektar åker. 
- Huvuddelen av växtodlingen, vete och raps, går till avsalu - vi odlar också en mindre areal åkerbönor till en granne som har kor, berättar Ulrik. Vi har faktiskt minskat veteprogrammet till våra foder. Idag använder vi mer koncentrat, eftersom avräkningssystemet är upplagt efter en jämnare produktion och tillväxt. Med egen hög vetetillförsel får man ofta lite ojämnare omgångar. 
Idag går cirka 50 hektar av veteodlingen till kycklingproduktionen. För 10 år sedan hade man 100 hektar in i den egna produktionen.
- Entreprenadverksamheten baseras på tre lantbrukare, fortsätter Ulrik. En av dessa verksamheter är också ett skogsföretag och av dem kan vi låna in en gubbe eller två på hösten, för vår egen verksamhet. Det är en bra lösning som gynnar oss båda två.  
I övrigt är det bara Susanna och Ulrik som driver gården (och någon inhyrd F-skattare vid arbetstoppar). Det gör att vissa stunder räcker tiden inte riktigt till. Det har gjort att man funderat på hur man ska lägga upp sin drift i framtiden. Ska de utöka kycklingsproduktionen, bygga större? 
- Vi är inne i en lite komplicerad period, eftersom våra barn ännu är för unga för att fatta beslut om vad de vill arbeta med i framtiden, säger Susanna. Ska vi investera i nya stallar, måste vi känna att det finns en fortsättning när vi blir för gamla för att driva verksamheten. Vill inte våra barn driva det vidare, skulle det kännas svårare att investera så mycket pengar. Så just nu avvaktar vi några år.

- De flesta som bygger idag är inne i ett generationsskifte. Man bygger för att det finns en fortsättning, säger Ulrik. Och visst hade det varit bra med mer personal här på gården - under topparna blir det många timmar och att kunna dela arbetet med någon mer hade givetvis varit en bra sak. Men man ska komma ihåg att ha anställd personal innebär personalansvar som också detta kräver arbete: planering, administration och personalvård, bland annat. Man ska vara mogen den uppgiften och det är vi inte helt säkra på att vi är, än så länge. 

Men hur är det då med deras resultat och deras produktion. Vad är det som gör att de får bra produktionsresultat? Troligen är det deras noggrannhet och kvalitetsmedvetenhet. Susanna som är den som är mest i kycklingstallarna menar att deras ambitionsnivå är hög.
- Kvalitet i produktionen uppnår man bara genom att vara noggrann och metodisk, slår hon fast. Det finns de som säger att kycklingproduktion är en industri, särskilt bland belackarna, men jag jobbar inte i en industri. Levande djur kan aldrig vara en industri, då uppnår man inga andra resultat heller.
- Jag är i stallarna för att observera, läsa av djuren, och märker jag någon förändring i beteende, agerar jag direkt. Det går inte att vänta och tänka att man ska göra det senare. Det ska ske omedelbart. 

Ventilation och värme är två viktiga parametrar som måste fungera. Dessutom dokumenterar man på Hova Fågel alla insatser, så att man kan göra en regelrätt uppföljning och jämföra resultat vid olika strategier.
- Varje kull är olika, det betyder att vi måste vara flexibla och göra rätt insatser för just den kullen, säger Susanna. Men det är också viktigt att se på det man gjort för att kunna göra rätt uppföljning för att kunna förbättra sig. Därför håller vi koll på siffror och diagram som inte bara visar kycklingens utveckling, utan som också visar hur stallmiljön är.
- Det gör arbetet oavbrutet spännande och intressant. Man måste hela tiden vara på tå för att inte missa någon väsentlig signal. 

Man är också väldigt noga med vad kycklingarna får i sig givetvis. 
- En erfarenhet som vi tagit med oss, är att det är viktigt att få kycklingen att växa från start, kompletterar Ulrik. Därför lägger vi ut papper i början av omgången för att de snabbt ska hitta fodret, kunna fylla krävan och komma igång i tillväxt.

Genom en kontinuerlig diskussion med Svenska Foder testar man sedan ett år tillbaka ett foder som ser ut att fungerar väldigt bra.
- Vi fick ett hack i tillväxterna och för ett år sedan började vi testa ett lite annorlunda foder, säger Ulrik och Lars Pettersson, Produktchef Fjäderfä i Svenska Foder konstaterar:
- Ulrik och Sanna har önskat testa ett foder som skulle ge kycklingarna en bättre möjlighet till tillväxt, konstaterar Lars Pettersson. Speciellt har det varit fråga om perioden 14-25 dagars ålder, där de upplevt att kycklingresponsen varit något svag. Under årets lopp har Ulrik och Susanna tillsammans med Svenska Foder testat olika varianter i relation till den vetekurva de använt. 
- Kanske, så småningom, kan detta foder ge upphov till ett nytt foderprogram, fortsätter Lars. 

Parets noggrannhet i produktionen har lett till att de tilldelats utmärkelsen Club 400 – vilket innebär att man uppnått väldigt goda tekniska uppfödningsresultat - uppfödningsresultat som mäts med  EPEF (European Production Efficience Factor)
- Det har tagit lång tid att uppnå en miljö och ett arbetssätt för att förbättra resultaten, och varje steg man tar, och år som går, är en erfarenhet. Tar man bara med sig den kunskapen kan man alltid förbättra sig, säger Ulrika och forsätter:
- Vårt motto är: nästa kull ska bli bättre än denna kull. Det är krävande att hela tiden ha fokus på förbättring, men det gör det också mycket roligare. Därför är det också roligt att vi fått ett kvitto med diplom och utmärkelse i Club 400 och att vi arbetar på rätt sätt. 
- Nu är det bara att fortsätta - och än så länge ser det bra ut i år också, avslutar Ulrik.

 

 

 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter