Hur bibehåller vi hälsoläge och produktion utan zink

Det är en stilla dag i början av maj. Åsa Nilssons släktgård i Smedstorp ligger ljuvligt fint med utsikt över slätterna på Österlen. Solen skiner och det känns som att våren äntligen är på väg. Här brukar Åsa och hennes man Christer Herrström 320 hektar åker, varav 180 är egenägt och övrig mark arrenderad. Dessutom har man en smågrisproduktion med 140 suggor. All spannmål som växer på gården går genom grisarna och gödseln hamnar på fältet. Det är en medveten plan att knyta ihop verksamheten.

- Vi vill skapa ett bra kretslopp. Det handlar om hållbart jordbruk. Vi brukar jorden och tänker på hur den ska hålla längre än oss. Då kan man inte bara köra på som man tror. Man måste tänka på vad man gör och planera väl. Såväl inom spannmåls- som smågrisproduktionen. Den hummus vi får med grisgödseln går inte att få genom att enbart gödsla med konstgödning, säger Åsa. Maskarna ska trivas och må bra, då får vi också bäst resultat i odlingen. 

- Och vill vi ha växande smågrisar, kan vi inte förutsätta att de växer av sig själv. Vi måste göra det gynnsamt för dem, hålla ett gott hälsoläge, hålla god kontroll på när det sker förändringar i stallet, och arbeta förebyggande. 

Detta är en av anledningarna till att Tidningen besöker gården i Smedstorp. Eftersom det verkar gå mot ett förbud i EU att använda zink i medicinskt syfte till avvänjningsgrisar, ville vi höra med någon som praktiskt jobbat utan zinktillskott vid avvänj-ningen. Kritiker av förbudet menar att det kommer att innebära en ökad antibiotikaförbrukning – vilket givetvis är en oönskad utveckling. 
På smågrisproduktionen i Smedstorp har Åsa har dock inte haft några stora hälsoproblem - och man använder väldigt lite antibiotika. 

- Vi blir ju bättre och bättre på att producera grisar generellt i Sverige. Det gör att vi får fler och fler djur i stallarna och utrymmet blir mindre. Det innebär att det blir fler problem, det är självklart. Trängseln och djurantalet gör att man måste vara desto mer noggrann och ständigt vara uppmärksam på smågrisarna – hur de beter sig och vad som händer dag för dag, ibland timme för timme.
- Det kräver djuröga och det kräver timmar i stallet. Det kräver också att man håller på rutinerna. Som att gödsla ut alla boxar varje dag. Det är också viktigt när vi ska ha en ny omgång att tvätta, såpa, desinficera och ge stallet en torrtid – så att det hinner torka upp ordentligt.
- Just användningen av såpa ger bra effekt på hygienen i stallet. Det blir lättare att få rent och man kan tvätta bort all beläggning. Annars kan bakterier lätt växa till om man inte får bort beläggningarna ordentligt.

Detta har gjort att man idag har ett väldigt jämt och gott hälsoläge, till nytta för produktionen.  

Utfodring av smågrisarna sker 4 gånger om dagen. 
- Tre gånger om dagen får de späd-grisfoder och 1 gånger om dagen avvänjningstorv, berättar Åsa. Det fungerar superbra. Dessutom utfodras smågrisarna med MilkCaps för att ge en tidig tilldelning av mjölkfoder. 

Avvänjningstorv kan ges till smågrisarna runt avvänjning när risken för diarré är som störst. Den innehåller fibrer som bidrar till en god mag- tarmfunktion. Som en försäkring om man inte använder zink. MilkCaps är ett nytt sätt att ge smågrisen mjölk både före och efter avvänjning. Produkten är en unik möjlighet att ge smågrisen en tidig tilldelning mjölkfoder och användningen ökar smågrisens avvänjningsvikt och reducerar suggans tapp av kroppsvikt.

Som en avslutning på mötet med Åsa går vi ut på gårdsplanen och njuter i solen. 

Christer är ute på fältet och sprutar. Åsa är vänlig och går och hämtar en smågris så att vi får fotografera henne i solen med rapsen i bakgrunden. Vi talar lite om läget inom grisnäringen och hon menar att den är tämligen god och har varit det ett tag. Priset är bättre än hur det har varit tidigare, det tycker hon, men hon menar att grisnäringen har många förlorade år att ta igen. Det gör det svårt, tycker hon, att rekommendera sina barn att fortsätta med lantbruket. Det är mycket jobb, och marken är dyr och det ska bli större och större enheter. Det är problematiskt. Det är en livsstil och visst är det vackert här på gården och man bor bra, men när det innebär att man inte kan komma ifrån, och när man inte får tillräckligt betalt för det man gör, så känns det ibland lite modstulet. 

Åsa är också kritisk till det ojämna förhållande vad gäller prissättning på grisköttet i handeln kontra den betalning som producenterna får del av. 
- Det är klart att man funderar på orimligheten att när vi under en period får ungefär 2 kronors höjning på köttet, så höjer handeln med mer än 50 kronor. Jag tänker att det på sikt kan leda till att den svenska konsumenten börjar tycka att det svenska köttet är för dyrt och därför handlar utlandsproducerat. 
- Då tar vi ju inga steg alls mot att framhålla bättre grisproduktion. Vi vill ju att den svenska produktionen ska öka.

 

 

 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter