Om grisens naturliga beteende och att äga sina siffror

Foto: Eva-Lena Johnsson

När jag bläddrar i anteckningarna från mötet med Gun och Martin Ragnarsson i Kärragärde, mitt emellan Tvååker och Långås i Halland, framträder en tydlig bild av ett möte med två mycket entusiastiska människor, som gärna delar med sig av sin vision och sin verksamhet. Sida upp och sida ner av idéer och information om hur de tänker kring sitt företagande – ett företagande som är ekologiskt. Om inte det är inspirerande, oavsett vilken produktion man sysslar med, då vet jag inte vad som är det?

1990 köpte Gun och Martin gården Kärragärde i Halland. Att man ville bygga för suggor var självklart, eftersom det var ett stort intresse för Gun som hållit på i litet format under några år, innan de ens hade någon egen gård. För att skaffa sig en bild av vad man ville ha för typ av stall på sin gård, åkte de båda runt och tittade på olika sorters stallupplägg. De fastnade inte förr något, förrän de träffade på Torstenssonsmodellen. Här var en typ av stall som passade den syn Gun och Martin hade på hur grisar lever och fungerar – även om de ville lägga till en del justeringar till detta system.

-Jag tog med mig Länsstyrelsen till Torstensson, så att de kunde få se systemet med egna ögon och få en uppfattning av vad vi ville göra i Kärragärde. Jag gick in och la mig i halmen bland grisarna och efter en stund konstaterade de att det är bäst att hon får som hon vill, för hon kommer inte ge med sig på det här, skrattar Gun.

Gun har en klar uppfattning om hur hon vill ha det och hon är tydlig när hon berättar om det. Det här skiner igen i allt hon och Martin gör. Tydlighet är viktigt för Kärragärdes verksamhet. Det är framförallt två saker som både Martin och Gun återkommer till under vårt besök hos Ragnarssons: grisens naturliga beteende och att äga sina egna siffror. Djuromsorg och ekonomi i en förnuftig förening. Man vad betyder egentligen grisens naturliga beteende och att äga sina egna siffror – vad innebär det här i praktiken?

*

2007 började lönsamheten bli dålig i grisbranschen. Både Martin och Gun hade tittat på ekologiska alternativ och var intresserad av själva produktionsformen. Men det var först när de varit på Gris-Elmia som de fattade beslut om att lägga om. 2008 la de alltså om sin verksamhet från konventionell till ekologisk produktion – allt på en gång.

-Vi ville inte dutta när vi väl fattat beslut om förändringen, säger Martin. Det tror jag är dömt att misslyckas. Bättre då att köra fullt ut.

-Jag brukar vara den som räknar och kalkylerar på allt, men nu fick Martin göra kalkylen, för det var han som var mest kritisk av oss, berättar Gun. Sen valde vi ut några svårt kritiska typer och mina föräldrar som båda är ekonomer, så att de kunde titta på siffrorna och ställa kritiska frågor.

-Min pappa konstaterade då att det var en glädjekalkyl. Men när efterkalkylen gjordes vid årets slut, kunde han konstatera att det blev bättre än hur vi kalkylerat.

Och det är nu det kommer, det där om att äga sina egna siffror.

- Ett råd jag verkligen anbefaller alla som driver en verksamhet att följa är: äg dina egna siffror. Du kan gärna ha folk som granskar siffrorna, och som kollar så att man inte missat något, men: äg framförallt siffrorna själv, dvs gör kalkylerna själv! 

-Det är enda sättet man kan veta vad egentligen håller på med, och hur det verkligen går, fyller Martin i. Vet man det, kan man också lättare och snabbare justera när det inte går så bra.

En enkel sak som hur man behandlar sina räkningar, är en helt väsentlig rutin för Ragnarssons. Gun sköter bokföringen. Men varje morgon öppnar Martin varenda räkning som kommit in:

-På så vis har jag sett och har en känsla för hur allt flyter på gården, konstaterar Martin.

*

Precis då vi kommit till Kärra-gärde visar Gun och Martin ut oss till stallarna, närmare bestämt grisningsavdelningarna där suggor och smågrisar befinner sig. Anledningen är att de vill att vi ska förstå och verkligen se hur det fungerar rent praktiskt för djuren.

-Kärragärde har 144 suggor. Med den storleken på gård och mark vi har hade vi kunnat ha 160 suggor, men vi tycker det blir för trångt, säger Gun. Vi får inte samma tillväxt och hälsoläge.

Det Gun och Martin visar oss är 8 suggor i varje storbox om 8x10 meter som lever med sina kultingar i djupströbädd. Hit kommer suggorna tre dagar innan beräknad grisning – suggor i blandade åldrar. Blandade åldrar är en bra taktik, enligt paret, eftersom de äldre lär förstagrisarna hur det ska gå till.

-Grisar är utpräglade flockdjur, konstaterar Gun. Att få vara i flocken, mår de bra av och om grisarna mår bra, då får vi också en bra produktion.

När suggorna kommer till grisningsboxarna, har man delat av storboxen med väggar så att det blir öppna småboxar. Dessa småboxar blir en bra plats där varje sugga kan boa inför nedkomsten. Med 13 kg havrehalm, snittad på 15 centimeter, får varje sugga möjlighet att bygga sitt bo. Suggorna får röra sig mycket, eftersom de nästan aldrig stänger in dem i samband med grisningen. Det gör att själva grisningen går lättare, eftersom de rör sig mycket innan.                

När tiden är inne för att grisa, hittar de sin plats och lägger huvudet mot utgången, för att kunna försvara avkomman. Då grisningen är avklarad, äter suggan sin efterbörd – ett helt naturligt beteende:

-Efterbörden ger både näring och vätska och det är en pärs att föda upp till 15 kultingar, säger Gun.

Vätska är viktigt för suggan, efter grisningen. Därför finns vattenkoppar i storboxarna med rikligt med vatten.

-Mycket vatten ger mycket mjölk, och smågrisarna ska ju dia så mycket som möjligt för att de ska växa bra. Vi har satt upp två vattenkoppar - med cirka 4 meters mellanrum -  i varje storbox, eftersom suggorna gärna lägger sig precis vid en vattenkopp. Då finns det ytterligare en i boxen, som de andra kan komma åt.

Digivningstiden sträcker sig 6 veckor hos Ragnarssons. Men redan efter 10-12 dagar börjar grisarna klättra ut ur sina grisningsboxar. Då monteras de löstagbara väggarna ner. När suggan går ner i mjölkmängd har smågrisarna blivit så pass stora att de hunnit upptäcka den andra maten - Svenska Foders Smågris Grön Krav P. Då äter de också suggfoder ihop med mamman som på så vis lär dem hur foderautomaterna fungerar.

-När vi började med Smågris Grön Krav P såg vi en tydligt ökad tillväxt, och sedan dess har det fungerat ypperligt, säger Martin.

När digivningstiden är över, flyttar man suggorna från smågrisarna.

-När smågrisarna slutar dia, blir de ju av med både mjölk, kärlek, värme och närhet från suggorna och då är det lätt att de blir stressade, säger Gun. Då är de extra känsliga. Därför ger vi dem förutom smågrisfodret, torv och hösilage. Just torven mättar bra och torkar och suger upp toxinerna i tarmen som sedan bajsas ut.

-Det här tillsammans med en behaglig temperatur, gott om halm, bra ventilation och stora volymer, gör att vi har ett väldigt bra hälsoläge generellt i besättningen.

*

2015 blev Ragnarssons en helintegrerad produktion och idag har man 1271 slaktsvinsplatser. Det är till slaktsvinsstallarna som smågrisarna först efter 9 veckor. Då väger de ungefär 25 kg och är inte smågrisar längre. Grupperna hålls fortsatt intakta, så att de känner sig trygga ända in i slutet – då det är tid att slakta.

I princip allt foder till djuren, odlas på gårdens 175 hektar. Slaktgrisarna utfodras med korn, havre, vete, åkerböna och gräs – och de har fri tillgång på gräsensilaget från 10 veckor fram till slakt. Grödorna odlas enligt KRAV:s regelverk, medan grisarna föds upp enligt EU-ekologisk certifiering.

- Vi värnar om miljön och vill ta vara på grisarnas gödsel och använda den till att sprida till odlingen då den behöver den. Då vill vi inte att djuren ska gå ute på åkrarna, för då får marken inte gödseln i rätt tid. Därför fungerar EU-ekologisk produktion bättre här hos oss, säger Martin.

*

Ragnarssons växer och förbättrar sig hela tiden. Idag har de ett eget varumärke där man både säljer gourmetlådor och till restauranger. För att kunna göra detta, kräver det ett goda samarbeten med leverantörer som man kan lita på.

-Att ha gott samarbete med våra leverantörer, är otroligt viktigt för oss, säger Gun. Kontakterna med bank, foderföretag, slakteri och maskinstation ska bara fungera. Vårt samarbete med Hönryds Kvarn och Svenska Foder, Varberg Sparbank, Scan och vår maskinstation fungerar utmärkt. Det är så mycket mer värt än att lägga ner tid på att kontrollera ett öre hit eller dit.

-Utan det samarbete vi har med t.ex. Scan hade vi inte kunnat bygga upp vår egen verksamhet på samma sätt. Den utveckling och den konsumentanpassning av vårt kött som Scan jobbar med, ger oss tydligare vägar som visar att kött som är producerat som vårt är värt mer pengar.

-Och det smågrisfoder som vi köper av er och som fungerat fantastiskt bra och det foder som tillverkas med inlagrad spannmål från vår odling hos Hönryds Kvarn med Svenska Foders koncentrat: allt det här, med den goda dialog vi har, gynnar oss alla, vill jag påstå.

*

Framtiden innebär många viktiga frågor att ta ställning till. Men den kanske viktigaste, har faktiskt deras son Erik initierat, som idag är delägare i driftsbolaget. Erik tog initiativ till att göra Ragnarssons till ett aktiebolag och det är också han som driver på om frågan kring generationsskifte. Varken Gun eller Martin har några direkta tankar på att sluta på ett bra tag. Men ändå är det en högst väsentlig del att ta ställning till i denna typ av verksamhet.

-LRF Konsult har påpekat att detta är väldigt ovanligt att det är den yngre generationen som tar initiativ till generationsskiftet, säger Gun. Det brukar vara när den äldre generationen är så gamla och trötta att de inte orkar mer. Och då är det ofta i senaste laget.

-Därför blev vi glatt överraskade över Eriks initiativ, fyller Martin i. Förra året blev vi därför ett aktiebolag och nu tänker vi alla på hur vi ska kunna lämna över verksamheten på ett bra och ansvarsfullt sätt.

En sådan sak som redan nu är aktuell, men som under Eriks tid kanske når hela vägen, är att göra gården till en fossilfri gård. De är på god väg. Slaktgrisgården är självförsörjande på el med vind- och solenergi. Just nu ligger fokus på att man vill kunna köra alla maskiner på HVO. När man bytte tröska, fick man inte köra på just detta fossilfria bränsle – trots att det är samma motor som i en lastbil som får köra på det samma.

-Ologiskt och upprörande, konstaterar Martin.

Men det är en fråga som får bli ett annat reportage. Här lämnar vi Ragnarssons för denna gång.


Fakta om fodret hos Kärragärde

Svenska Foders återförsäljare i Halland, Hönryds Kvarn, ser till så att alla foder till suggor och slaktgrisar på gården, får rätt sammansättning. Tillsammans med Svenska Foders kompletteringsfoder till suggor: Suggmix Grön KRAV – och kompletteringsfoder till slaktgrisar Slakt Mix Grön KRAV – blandar man till två recept som fungerar utmärkt i Kärragärdes produktion.

I slaktgrisfodret har man Korn, havre, vete, åkerbönor och Slakt Mix Grön KRAV. I suggfodret har samma grödor men med Suggmix Grön KRAV istället. Med olika procentdelar av ingredienserna, givetvis, för att passa produktionen.

 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter