Grovfodrets näringsinnehåll varierar. Mellan gårdar och mellan år. Oavsett näringsinnehåll så har vi ett kraftfoder som passar. Däremot finns det inget kraftfoder som passar till alla grovfoder. Vi har exempelvis färdigfoder med mer eller mindre stärkelse. Till ett tidigt skördat ensilage med fiber med hög smältbarhet vill man ofta hålla nere mängden stärkelse i foderstaten medan en foderstat med ett fiberrikt ensilage med låg smältbarhet kan gynnas av stärkelse. Du väljer.
Ett ensilage med hög fibersmältbarhet bidrar också med mer AAT till foderstaten vilket såklart påverkar vilken proteinkvalitet man väljer på sitt kraftfoder. Ser man å andra sidan i sitt analyssvar att ammoniumkvävet, det lösliga proteinet eller ADF-kvävet ligger väl högt vet man att man med fördel väljer ett kraftfoder med högt AAT-värde, även till korna med lite lägre avkastning.
När ensileringsprocessen lyckats kan man med fördel utnyttja en del urea och mera lättnedbrytbart protein, som oftast är betydligt billigare. Med andra ord finns det mycket pengar att investera i en noggrann packning, täckning och behandling med ett effektivt ensileringsmedel, även om det kostar några timmar eller kronor extra. En bättre ensilage-kvalitet visar sig tydligt i produktionsökning och lägre kraftfoderräkningar. För att kunna göra dessa avvägningar i sitt foderval behöver man en grovfoderanalys. Och man måste vara väl bekant med de olika parametrarna så man kan tyda dem, och göra rätt val utifrån dessa.