Historien fortsätter på Läckö kungsgård

Längst ut på Kållandsö i den södra delen av Vänern hittar man Läckö kungsgård som sedan 1600-talet legat på samma plats. Detta jordbruk försåg slottsherren på Läckö Slott och alla de som arbetade här med livsmedel. Idag förvaltas kungsgården av Statens fastighetsverk och historien är fortfarande i högsta grad levande. Den nuvarande arrendatorn, Carl Fredrik Svederberg, växte upp här och har sedan 2013 drivit arrendegårdens växtodlingsproduktion.

Att historien kring Läckö kungsgård fortfarande är viktig det förstår man när man hör Carl Fredrik berätta om hur det sett ut här under århundradena. Han kan kungsgårdens historia i detalj, en historia som han nu själv också är en del av.

Allting startade med att Jacob De la Gardie i början av 1600-talet förlänades Läckö för att driva en gård och behålla intäkterna själv.

-Det var på det sättet man avlönade ämbetsmän i staten, utan att ge dem lön i reda pengar, konstaterar Carl Fredrik Svederberg.

Sonen till Jacob, Magnus Gabriel De la Gardie, tog förläningen vidare och byggde vidare och färdigställde slottet som de ser ut idag. Men det var varken Karl Gustav Tessin som förlänades kungsgården under 1700-talet eller Carl Johan Adlercreutz och hans bror Gustav Magnus under 1800-talet, som har betytt mest för hur gården ser ut idag. Det är istället de två arrendatorer som drivit arrendet längst, varav den ena är Carl Fredriks pappa Christer Svederberg. Den andra arrendatorn hette Axel Rudenschöld.

-Axel Rudenschöld drev gården mellan 1860-1914. Min far kom hit 1968 och lämnade över till mig 2013, säger Carl Fredrik. Det är Axel och min far som efter var och ens förutsättningar, i sin tid, utvecklat lantbruket mest här på kungsgården.

Då Christer Svederberg kom till gården var det hans bestämda uppfattning att göra gården rationell. En av de viktigaste åtgärderna var att täckdika gårdens mark. Täckdikningen är grunden för en lönsam växtodling. Man kanske kan tycka att en investering som en täckdikning är svår att räkna hem och skjuter det därför på framtiden. Problemen märks kanske inte heller förrän efter 20 år. Men när man står inför problemen önskar man såklart att man hade tagit tag i det. Att den täckdikning som är gjord på Läckö kungsgård betyder mycket än idag, det är Carl Fredrik Svederberg övertygad om.

-Klimatförändringarna är något vi kommer att få anpassa oss till. Det kommer att bli blötare somrar, längre höstar och en vinter som sträcker sig mellan januari och mars. Detta kommer givetvis också påverka vår odling. Om vi får mycket regn, behöver detta regn ledas undan snabbt så att grödan inte tar skada. Då är det viktigt att se till att fälten är täckdikade. Annars går stora värden förlorade.

Carl Fredrik tror att täckdikningen föll lite i glömska under ett antal år. Men 2007-2008, som var väldigt blöta år, nådde skördeförlusterna ute på gårdarna upp till 50 % - plötsligt blev nyttan med täckdikningen reell och man började planera in det som en investering i sin mark.

-Jag är väldigt tacksam över att min far gjorde ett sånt grundligt arbete, säger Carl Fredrik.

Hela Läckö egendom består av 850 hektar. Av dessa 850 hektar är 450 produktiv skog. Resten är betesmark, kronoholmar, impediment och naturligtvis åkermark. Carl Fredrik Svederberg brukar 285 hektar under tröska – maltkorn, höstvete, raps, havre och ibland råg (”får man bara en krona för rågen, är det allt för dålig lönsamhet”). I dessa hektar ingår ytterligare ett par arrende på gårdarna Senäte och Odensvik. Markerna finns kring gården. Som längst har han 6-7 minuter att köra med traktor eller tröska. Jordarterna varierar. Det nordligare skiftet kallas lertaget, berättar Carl Fredrik. Men det är inte den stora utmaningen. Det är istället inomfältsvariationerna.

-I samma fält kan vi ha den styvaste lera till sandjord. Att göra rätt insatser här, kan göra all skillnad givetvis. Dessutom är det inte ett rakt hörn, utom på två fält. Det är därför jag tror att framtidens melodi för oss här, för att komma upp i skörd, blir att använda precisionssåmaskin.

-Visst hjälper det att gödsla rätt och med precision. Men jag tror att om vi sår större mängd utsäde på leran och mindre mängd på sandjordarna, så kommer det synas på resultatet. 

-Dessutom har jag uppfattningen att vi idag sår alldeles för tätt. Jag skulle kanske vilja lägga 150 kg per hektar istället för 240. I vilket fall är det något jag skulle vilja titta närmare på, kanske innanför 6Tolv-projektets ramar.

6Tolv ja. Carl Fredrik är en av de 12 lantbrukare som är med i projektet.

-Det är ett berömvärt projekt eftersom de stagnerande skördarna såklart påverkar vårt resultat. Vi måste få upp skörderesultaten för att få mer pengar in i våra företag – så att vi kan fortsätta utveckla våra respektive verksamheter. Att då tillsammans med andra ambitiösa och målinriktade lantbrukare bolla idéer och få feedback på tankar ger mig mycket inspiration och jag är övertygad om att det ökar vår gemensamma kompetens inom växtodlingen.

-Alla i projektet är rörande överens om vikten av management: Att göra rätt insats i rätt tid och att vara observant på hur väder, vind och tillväxt förändrar omständigheterna och agera därefter.

I den västgötska delen av projektet har man haft problem med högt ogrästryck och detta har man diskuterat livligt. Det vill man nu försöka komma åt genom att bland annat höstbehandla grödan i rätt tid.

-Vi har tidigare inte hunnit med att komma ut, eller prioriterat annat. Nu ska vi göra ett ordentligt försök i våra 6Tolv-parceller och se om det faktiskt kan ge resultat som syns på sista raden.

-Gräsogräset tar mycket kväve och våtarven måste vi försöka kontrollera.

Även micronäringsämnen är något som Carl Fredrik Svederberg är nyfiken på och tror kan hjälpa upp skörderesultaten på ett tillfredställande sätt.

-Vi måste försöka hitta koderna till högre skördar för att kunna konkurrera med Europa i framtiden. Vi har chansen att förbättra oss, en sådan chans bör man inte försitta.

2009 lät man göra en stor ombyggnation av spannmålshanteringen på gården för att ge möjlighet till ökad lagringskapacitetet och mer rationell drift. Man installerade då spannmålstork, lagringsfickor och utlastningsfickor i en påbyggnad av en befintlig byggnad. Och man kan inte se att den är uppförd i modern tid förrän man går in i anläggningen. Utanpå ser det ut som om den alltid har stått där. På detta diskreta sätt har man byggt in en modern spannmålshantering i en kulturhistorisk miljö.

-Vi byggde dubbel satstork på vardera 30 kubik utrustade med vågceller samt en lagringskapacitet 1786 kubikmeter. Tippgropen rymmer 21 kubik.

-Dessutom har vi luftnings-möjligheter i både våtlagring och slutlagring samt temperaturövervakning med historik i samtliga fickor.

Dessa förändringar betyder mycket för flexibiliteten i ett modernt växtodlingsföretag som Läckö kungsgård.

Det är inte utan att man kan tänka sig att historiens vingslag slår, när man har Läckö slott och innanhavet Vänern i bakgrunden då man sitter på tröskan eller såmaskinen. Men en av de viktigaste lärdomarna man kan dra ur historien är att vi alla är en del av den samma. Det innebär att vi också har möjlighet att förändra det vi lever i. Med hjälp av nya hjälpmedel, med hjälp av nya rön, med hjälp av att dela med oss av erfarenheter och kunskap. Denna filosofi visar Carl Fredrik att han har anammat genom att verkligen försöka nå utöver förutvarande generationer.



Kuriosa
Tidigare var Läckö kungsgård vårraps-specialister, men 2013 gick man över helt till att bara etablera höstraps. Anledningen till förändringen var att man 2010 fick kålmalsangrepp som fortsatte i under flera år framöver. När beslutet kom att man inte längre fick beta utsädet med neonikotinoider, fick Carl Fredrik Svederberg agera. Lite nervöst var det nog, eftersom det var en tradition som skulle förändras. Då var det skönt att de 40 hektar höstraps man sådde nådde så gott resultat:

-Vi tog en skörd på 4 ½ ton per hektar. Det kändes extra bra när man gjort en sådan förändring. 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter