Vad händer med mjölkpriset, Palle Borgström?

Palle Borgström, styrelseledamot i Arla och Ordförande i LRF Mjölk

Vad har hänt och vad händer med mjölkpriset? Och hur ser framtiden ut? Under två turbulenta år - med ett mjölkpris som sjunkit och sjunkit fram till hösten 2016 då det äntligen vände uppåt – har vi sett en mjölknäring gå på knäna. Vi ställde av denna anledning några frågor till Palle Borgström, ledamot i Arlas styrelse.

Hur arbetade Arla med frågan (när mjölkpriset sjönk)?

-Arla vidtog ett flertal olika åtgärder. Det handlade om rena kostnadsbesparingar, som självklart görs i både bra och dåliga tider, men som under de extraordinära förhållanden som rådde under krisen skruvades upp i intensitet. Vi höll också igen på investeringarna och har jobbat mycket med att flytta försäljning till varumärken som ger högre betalning. Utan dessa åtgärder hade prissänkningarna varit ännu mer dramatiska.

Den 1 november höjde Arla Foods mjölkpriset för tredje gången i år*. Vilka parametrar är det som föranleder dessa höjningar?

- Under september höjde vi med 1 eurocent, oktober 2 eurocent och under november 3 eurocent. Det som föranledde höjningarna var kombinationen av att mjölkproduktionen minskade och efterfrågan ökade. Det har funnits en underliggande efterfrågeökning på 2,5 % på marknaden, även under krisen. Men udden togs av på grund av mängden mjölk som fanns i marknaden. När nu dessa extra ton mjölk plötsligt försvann, på grund av sämre lönsamhet, har vi gått fort mot balans i marknaden. Efterfrågan på industrimjölken ökar, ostpriserna stiger och stor efterfrågan på fett, grädde och smör finns idag på marknaden. Denna förändring beror delvis på att vi kommit ifrån den trend som vi hade då vi skulle äta mindre animaliskt fett: nu menar man tvärtom att det är nyttigt och att smaken sitter i fettet. Istället är socker och kolhydrater den stora boven mot hälsan. Denna förändring i beteende syns i vår efterfrågan.

Hur viktig är merbetalningen för mjölkfett för producenten?

- Om inte produktionen minskar är fettbetalningen absolut ett bra sätt att tjäna pengar på sin mjölk. Men det gäller att behålla mängden mjölk eftersom det är den totala mängden fett som man ska räkna på. Det räcker alltså inte med att höja fetthalten, även produktionen måste hänga med. Men visst är det en viktig parameter för lönsamheten.

Ser du några förändringar den närmsta tiden gällande kvalitet eller celler för våra producenter?

-Jag ser inga direkta skillnader gällande kvalitet eller celltal framöver – det kommer främst att handla om rena tekniska förändringar. Men bra kvalitet på det man producerar kommer att bli allt viktigare i framtiden.

Arla säger att man tror på en framtid för svensk mjölkproduktion. Det har sett och ser fortsatt kärvt ut, trots höjningar i pris. Vad pekar på en bra framtid för mjölkproducenterna i vårt land?

-Det finns konkurrensnackdelar i vårt land. Men det finns även konkurrensfördelar. Inte minst när det gäller vårt klimat och tillgång till mark. Det är ju tankeväckande att det kommer människor till vårt land för att starta mjölkproduktion. Men man ser inga svenska producenter som söker sig utomlands för att etablera sig på andra marknader. På sikt tror jag att vår produktion kan öka igen – för att det finns de som vill satsa, som menar att det finns bra förutsättningar i Sverige. Men det krävs en bättre näringspolitik för att vi skall riktigt konkurrenskraftiga.

Hur ser den svenska exportsituationen ut idag?

-Vi exporterar idag mjölkpulver, ost, keso och laktosfria produkter. Detta bör vi fortsätta utveckla. Efterfrågan på mejeriprodukter ökar i världen. Men vi får också koncentrera oss på den inhemska marknaden, där råvarans ursprung blivit allt viktigare – en marknad som växer i Sverige på goda grunder. Det är en tillväxt som vi måste förvalta och utveckla – för den blir samtidigt konkurrensutsatt.

Vad behöver svensk mjölknäring för typ av politik för att växa och utvecklas?

- Vi har tillexempel en särlagstiftning som gör att vi idag inte är konkurrenskraftiga eftersom vi inte får möjlighet att konkurrera på lika villkor. Det finns ett stort stöd och en förståelse för mjölkbönderna. Men att ta det därifrån till att fatta ett beslut, verkar vara svårt för våra politiker.

-Det näringspolitiska arbetet är ett trögt och långsiktigt arbete. Vi har ju nått en del förändring, bland annat när det gäller beteslagstiftningen. Men det är ett tålamodsprövande arbete. Det gäller att fortsätta nöta.

 

*Den december och januari höjdes mjölkpriset ytterligare.

 

Om Palle Borgström

Palle Borgström driver tillsammans med sin bror gården Kilanda strax utanför Göteborg – med en mjölkproduktion på 170 årskor och växtodling. Förutom att han är styrelseledamot i Arla så är han ordförande för LRF Mjölk.

 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter