Tolka din analys HÄST

Torrsubstansen visar hur mycket som är näring i vallfodret och hur mycket som är vatten. Hö brukar innehålla 84 % näring och 16 % vatten, medan ensilage ligger på ca 35 % näring och 65 % vatten.

Hästar bör äta minst 1 kg ts vallfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn men det är bra om de kan äta mer. För att räkna ut hur mycket grovfoder din häst minst bör äta tar du hästens vikt och delar med 100. Om din häst väger 500 kg behöver den äta minst 5 kg ts grovfoder.

Hur mycket foder behöver du ge (minst) om din häst väger 500 kg?

• Hö: 84 % ts                                  5/(84/100) = 6 kg hö

• Hösilage: 60 % ts                        5/(60/100) = 8,4 kg hösilage

• Ensilage: 35 % ts                        5/(35/100) = 14,3 kg ensilage

Omsättbar energi (OE)
I Sverige används begreppet omsättbar energi för att beskriva hästens energibehov och energiinnehållet i fodret, enheten är megajoule (MJ). Energin i fodret påverkas bland annat av vilka växter som använts, växtens mognadsstadium och temperatur vid skördetillfället. Ett tidigt skördat grovfoder har i regel en högre energi än ett sent skördat. Normalt ligger den omsättbara energin för häst i vallfoder mellan 8 och 12 MJ/kg ts. Den omsättbara energin skiljer sig lite för häst och för nöt och därför är det viktigt att ha en analys anpassad för häst.

Hur mycket energi man vill ha i fodret beror på vem som ska äta det. Grovfoder till hästar som tränar och tävlar på elitnivå och högdräktiga/digivande ston samt unghästar bör ha en omsättbar energi på mer än 10 MJ/kg ts medan grovfoder till vanliga vuxna hästar bör ligga på eller under 10 MJ/kg ts, gärna runt 8 MJ/kg ts. Det är viktigt att få en bra balans mellan energin och proteinet i foderstaten och rekommendationen är en kvot på 5,5-6,5 g smältbart råprotein/MJ för vuxna hästar oavsett fysisk aktivitet medan högdräktiga/digivande ston och unghästar bör ha en kvot på 8-9 g smältbart råprotein/MJ.

Tabell 1. Riktlinjer för omsättbar energi (OE) och smältbart råprotein (smb rp) för hästar.

  Vuxna hästar

  Elithästar 

Högdräktiga/digivande ston och unghästar
Omsättbar energi (MJ) <10 MJ/kg ts* >10 MJ/kg ts >10 MJ/kg ts
Smältbart råprotein (g) 38-65 g/kg ts** 55-81 g/kg ts** 80-113 g/kg ts**
Kvot smältbart råprotein/MJ 5,5-6,5**** 5,5-6,5*** 8-9***

*Får gärna ligga närmare 7 än 10 MJ/kg ts för vuxna hästar då de oftast inte har så högt energibehov. Ju lägre energi i grovfodret desto mer kan de äta utan att bli för tjocka
**Beräknas genom att multiplicera den omsättbara energin med önskad kvot ex: 8x6=48.
***Beräknas genom att dividera smältbart råprotein med den omsättbara energin ex: 48/8=6.

Råprotein (rp)
Råprotein behövs för att bygga muskler och vävnader samt för andra livsviktiga funktioner i kroppen. Behovet är störst hos dräktiga/digivande och växande djur. Precis som energin påverkas proteininnehållet av vilka växter som finns i vallen. Klöver innehåller mer protein än gräs. Har man en gräsvall bör den gödslas för att man ska komma upp i proteinhalt. Proteinhalten sjunker när växterna växer och mognar så en senare skörd ger ett lägre proteininnehåll.

Hästen kan inte ta upp allt protein i fodret och därför är det mer relevant att titta på det smältbara proteinet i fodret. Det vill säga det som hästen kan ta upp. Det smältbara råproteinet i vallfoder kan variera från 0-200 g/kg ts men ligger normalt mellan 10-130 g/kg ts i grovfoder till häst.

Genom att beräkna kvoten av smältbart råprotein/MJ i grovfodret kan du se hur bra balans det är mellan energi och protein i ditt grovfoder. Ett grovfoder som innehåller 8 MJ/kg ts bör ha 48 g smältbart råprotein/kg ts för att hamna på en kvot på 6 g smältbart råprotein/MJ. 

NDF (fiber)
Fiber finns främst i stjälken på växten och behövs för att växten ska stå upp. Ju äldre, tyngre och större växten blir desto starkare stjälk behöver den för att hålla sig upprätt och desto mer fiber bildas. När fiberandelen ökar minskar energi och protein i växten och även smältbarheten minskar vilket sänker smältbarheten på fodret. Detta är bra för en häst med låga energi- och proteinbehov men det kan vara negativt för en häst med höga behov av energi och protein. En hög NDF ökar ättiden för hästar vilket är positivt för att minska sterotypier. NDF i riktigt tidigt skördat vallfoder kan ligga under 400 g/kg ts. Mer normalt för vallfoder till häst är att det ligger mellan 500-700 g/kg ts.

Till elithästar vill man gärna ha en låg NDF och en högre smältbarhet i sitt foder. Vuxna hästar som har lätt att lägga på sig kan med fördel äta ett grovfoder med högre NDF och sämre smältbarhet.

Socker (wsc)
Socker eller vattenlösliga kolhydrater är snabb energi och man har i vissa studier funnit att hästar kan påverkas negativt av detta. Det är i första hand om man har en häst som tidigare haft fång eller som ligger i riskzoonen för att få fång som det är viktigt att veta sockernivåerna i fodret. Till hästar med problem är rekommendationen att stärkelse + socker ska ligga under 100 g/kg foder i grovfodret.

Sockerinnehållet varierar i olika vallväxter och påverkas även av temperatur och skördetidpunkt. Även lagringsmetod påverkar sockerinnehållet i grovfodret. Ensilage innehåller i regel minde socker än hö och hösilage eftersom mjölksyrabakterierna som konserverar ensilaget ”äter” socker för att växa och producera mjölksyra som sänker pH. Socker i grovfoder varierar vanligen mellan 0-250 g/kg ts. Läs mer om socker i grovfoder här.

Aska
Aska är den oorganiska delen av fodret som finns kvar när man förbränt allt annat i fodret vid hög temperatur. Det är här man hittar mineralerna. Klöver innehåller mer kalcium än gräs och därför är det vanligt att ha en högre askhalt i ett grovfoder med mycket klöver. En hög askhalt kan också indikera att man fått in jord i sitt grovfoder. Normalt ligger askan under 100 g/kg ts i grovfoder.

Mineraler
Alla djur behöver mineraler och vitaminer. De medverkar i flera viktiga funktioner i kroppen som uppbyggnad av skelett, muskelfunktion, fertilitet och immunförsvar. För att utnyttja mineralerna på bästa sätt är det inte bara viktigt att täcka behoven. Det är även viktigt att ha rätt balans mellan mineralerna och därför är det viktigt att veta hur mycket mineraler det finns i grovfodret för att du ska kunna komplettera med rätt mineralfoder. Vi rekommenderar alltid en mineralanalys i samband med näringsanalysen.

Mineralerna indelas i makromineraler och mikromineraler. Makromineralerna finns i större koncentrationer och de mäts i g/kg ts, mikromineralerna mäts i mg/kg ts.

Makromineraler
Kalcium (Ca), fosfor (P), magnesium (Mg), kalium (K), natrium (Na) och svavel (S) är de 6 vanligaste. Förutom att se till att hästens behov av dessa täcks är det även viktigt att se till att förhållanden mellan dem är ok. Grovfoder innehåller i regel mer kalcium än fosfor medan spannmål innehåller mer fosfor än kalcium. Detta är viktigt att ta hänsyn till då man sätter ihop sin foderstat. Kvoten mellan Ca och P bör ligga mellan 1,2-1,8. Magnesium brukar ligga runt 2 g/kg ts och kalium mellan 10-30 g/kg ts.

Mikromineraler
Järn (Fe), zink (Zn), koppar (Cu) och mangan (Mn) är de mikromineraler vi har med i vårt mineralpaket. Ett högt järninnehåll kan tyda på jordinblandning.

Ladda ner som produktblad >>

 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter