Krav på kvalitet i Harpsund

Per Rudengren som är förvaltare och har i uppdrag från Harpsundsnämnden att förvalta två gårdar: mjölkproduktion på Harpsunds gård och köttdjur på gården Yxtaholm. Per har jobbat i 30 år med Harpsund och Yxtaholm och har beslutat att 2018 blir hans sista år som förvaltare. Tidningen besökte gården och fick även träffa Stefan Kjellström, ladugårdsförman. 

Harpsund är ju mest känt för att vara representations- och rekreationsbostad för Sveriges stads-minister. Men intill denna välkända del av Harpsund ligger Harpsunds gård, med en ekologisk mjölkkobesättning. Här hittar man 175 mjölkkor, 3 mjölk-ningsrobotar, 250 hektar betesmark och 400 hektar åkermark där grovfodret produceras till djuren i produktionen. 
 
-2010 byggdes det nya stallet, en investering på cirka 16 miljoner kronor. Inredning och mjölkningsrobotar har vi satt en avskrivningshastighet på 8 år. För huskroppen är den vanliga avskrivningshastigheten på 20 år.
 
-Anledningen till att vi bestämde oss för att gå över till KRAV-produktion var i första hand ekonomisk. 
 
-Sammanlagt med sinkor, ungdjur, dikobesättning och köttproduktion på Yxtaholm har vi 550 nötdjur, konstaterar Per Rudengren. 
 
-Mjölkkorna här på Harpsund är uppdelade i två grupper som har tillgång till alla tre robotarna. Vi har också en gräddfil till en av robotarna som främst förstakalvarna har tillgång till. Det har funkat bra. Detta för att minska tiden i väntfållan.
 
Kornas produktion ligger på 10 000 kg ECM och med en fetthalt på cirka 4,3 %. 
-Vi ligger bra till med produktionen, och det är vi väldigt nöjda med, säger Stefan Kjellström. 
 
-Fodret består av vallensilage, koncentrat och spannmål, fortsätter Stefan. En mix på 20-25 % havre, 15 % åkerböna och resten vete och korn. Vi har aldrig kört fullfoder, utan det är kross och ensilage. Topp Eko Böna, som är koncentratet vi använder, får korna i roboten.
 

Stefan Kjellström, ladugårdsförman, Per Rudengren, förvaltare och nötfodersäljare Sofie Winding tittar närmare på fodret.

4 frågor

Tidningen gjorde intervjun och besöket tidigare i våras. Då visste vi inte hur sommaren skulle bete sig. Därför ringde vi upp Per Rudengren, förvaltare, för att få svar på några ytterligare frågor hur de har klarat av utmaningarna. 

Hur har ni klarat den extrema torkan under året? 
Vi har förstås haft problem att få betena att räcka till, dock har det nu rättat till sig en del. När det var som besvärligast så blev vi erbjudna extra betesmark på en granngård som vi med glädje tog i mot.
 
Hur har ni fått tag i grovfoder? 
Vi har fått möjlighet att skörda en del trädor samt även en del vall på en gård som är Krav-certifierad som skall upphöra med sin djurproduktion till hösten. Foderstaterna är ändrade så vi blandar i en viss mängd halm för att spara på ensilaget. Vi har fått tag på den halm vi önskar och tror att vi klarar oss över vintern.
 
Hur har era grödor i övrigt sett ut? 
En stor del av spannmålsarealen är skördad som helsäd och ensilerad tillsammans med andraskörden. När detta skrivs den 27 augusti så skördar vi ensilage för tredje gången, något bättre än andraskörden blir det.
 
Hur har produktionen påverkats? 
Mjölkproduktionen har sjunkit tack vare sämre bete och något ”spädare”/sämre ensilage.
 
 

Axving

Svenska Foder AB

Telefon
0510-828 00

Kundservice
020-83 00 00

Box 673

531 16 Lidköping

info@svenskafoder.se

Alla kontaktuppgifter