Lysande framtid och mycket kvar att göra

2005 inledde Mattias Espert sin verksamhet som smågrisproducent på sin familjegård Kvarnlyckan strax norr om Smygehamn. Det har hänt mycket sedan dess. Tidningen besöker hans anläggning i Gärsnäs på Österlen som han tillsammans med Kvarnlyckan numera är ensam ägare till.

Ja, det har flutit mycket vatten under broarna sedan Mattias fattade beslut om att ta över familjegården och satsa på smågrisproduktion för 13 år sedan. Då tog han över en hobbyverksamhet som han ville förvandla till något mer – när han väl bestämde sig för att satsa.

– När jag gick Alnarp funderade jag mycket på hur och vad jag skulle göra efter utbildningen, berättar Mattias Espert. Jag såg ingen mening i att fortsätta som hobbylantbrukare på gården. Eftersom jag tycker om människor och gärna vill ha dem omkring mig såg jag inte ett liv som ensamlantbrukare som realistisk. Det innebar att om jag skulle ta över gården, behövde jag tänka större – eller hitta någon annan anställning inom näringen.

-Jag kollade upp vad den bästa investeringen skulle vara om jag satsade hemma på Kvarnlyckan: Ägg, kyckling eller gris? Valet föll på gris. Jag gick all in. Gick till banken och fick möjlighet att satsa fullt. Det blev tillslut 450 suggor som jag och min mor drog runt. Jag fick en bra start med höga resultat från början.

Driver en av landets största smågrisroduktioner

Idag driver han, med hjälp av 14 medarbetare, en av landets största smågrisroduktioner med 2 000 suggor, en produktion på över 50 000 smågrisar per år och omsätter cirka 40 miljoner kronor. Det var tidigare i år han hade möjlighet att köpa ut Per-Inge Nilsson ur Smågris Syd, som han tidigare varit delägare tillsammans med i bolaget med produktion i Gärsnärs.

-Jag och Per-Inge har liknande syn på saker och ting och har alltid kommit bra överens, konstaterar Mattias. Per-Inge är en entreprenör av guds nåde och en nytänkare. Det gillar jag. Det mellangårdsavtal vi har haft har fungerat mycket väl under åren. När Per-Inge vädrade att han var sugen på att sälja sin del, såg jag att möjligheten fanns och kunde inte tacka nej.

Mattias Esperts fokus på produktion och lönsamhet är det sätt han tror man bäst tacklar företagandet som enskild lantbrukare. Han är en person som gillar utmaning, det märker man när man träffar honom. Han har en tydlig och öppen dialog med leverantörer, veterinärer, rådgivare och affärspartners.

-Jag gillar att spela med öppna kort. Man vinner så mycket med det – tid inte minst. Om man vet var man har varandra, hamnar man inte på komplicerade omvägar. Jag tycker också om långa affärsrelationer. Det är så man lär känna varandras tankesätt och får förtroende för varandra. Samtidigt får det inte bli förutsägbart och gå på slentrian.

Det är en svår balansgång, säger han, och förklarar vad som skiljer arbetssättet nu från det tidigare:
– Förut arbetade vi med djurhälsan mer enligt tradition och gammal vana. Nu försöker vi istället ta reda på orsaken och analysera problemet innan vi vidtar åtgärder.

Det är viktigt att en grisföretagare ser nyttan i att effektivisera sin produktion för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftig. Det räcker inte med god djurhållning.

– Om jag inte har tjänat pengar på 20 år, kan jag inte heller investera i nya stallar med senaste tekniken. Då kan man inte heller arbeta långsiktigt. Hur uppnår jag då det? Jo, jag för en ständig dialog med mina leverantörer, rådgivare och medarbetare. Vad saknar vi här? Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Varför levererar inte mina grisar just nu? Att hela tiden titta på vad man gör utifrån en kritisk synvinkel gör att man aldrig slår sig till ro. Det är ett villkor för att lyckas.

– Om jag är kritisk gentemot mina leverantörer, som tillexempel Svenska Foder som levererar foder, så beror det enbart på att jag tror att vi kan hitta en bättre lösning. Detta öppnar för en diskussion som kan ta oss vidare och få oss att utvecklas – både mitt eget företagande och Svenska Foders.

-Jag är givetvis också redo att lyssna på vad Svenska Foder har att säga om våra tankar här, eftersom deras erfarenheter inom foderproduktion vida överstiger mina. Målet vi har måste i alla fall vara detsamma – att det ska resultera i en förbättrad produktion och lönsamhet.

Lönsamhet, ja. Det var bara några år sedan som det såg ut som att andra länder på väg att slå ut svensk grisuppfödning helt. Men så kom debatten om mängden antibiotika som används i djurhållningen runt om i Europa som en räddning och det satte det inhemska svenska köttet och svensk produktion i sökarljuset. Det fick en god effekt för det svenska köttet – och även grisköttet. För att ytterligare hämta upp investeringsviljan som hamnat på efterkälken de dåliga åren, skapade man Handlingsplan Gris som fokuserar på att få näringen att hämta sig genom konkurrenskraft på gårdsnivå, export och att marknadsföra svenska mervärden. Och det har börjat ge resultat. Men det här räcker inte.

En utmaning

-En god lönsamhet inom grisnäringen gör att hela strukturen förändras, säger Mattias. Men vi ser idag inte många 30-åringar som slår sig in på grisproduktion. Och det beror såklart på att man inte riktigt ser möjligheterna att lyckas. Detta måste förändras.

-Det samma gäller ju arbetskraft på djurproduktionerna. Jag har haft väldig tur med de som arbetar i min produktion. En bra spridning på erfarenhet och ungdom, kan man säga. Men saker och ting förändrar sig, och det gäller att kunna erbjuda ett intressant och spännande arbete, med tillfälle för utveckling. Därför är det viktigt att de som arbetar får ta egna beslut, att de får växa med uppgifterna.

-Det är en utmaning för mig som företagare, fortsätter han. Bara för att jag vet vad vill göra, hur jag vill göra det, och vart jag skall, så innebär det inte att mina medarbetare vet det. Jag måste vara duktig på att förmedla det och få dem att känna sig delaktiga. Det är något jag måste utveckla oavbrutet. Jag ska faktiskt gå en ledarskapsutbildning framöver.

Hur får vi då till en ökad lönsamhet? Ett spår är enligt Mattias Espert export.
– Det kommer alltid att finnas importerat kött, frågan är hur vi möter det. Med exporten kan vi komma upp i volym och få mer betalt. Ett problem som kan uppstå idag är att någon av våra handelskedjor vill göra en nationell kampanj på exempelvis fläskfilé, vi kanske inte kan leverera hela volymen och då kan handeln kanske välja utländskt istället för det finns. Det är bara ett exempel på vilka utmaningar vi har.

Året har varit tufft för växtodlare, det har varit torrt och även Mattias har drabbats av det här, såklart.
-Det manar till eftertanke, det manar till att fundera över hur man ska göra i fortsättningen. Men livet som lantbrukare är så här, vi kan inte förutspå allt eftersom det är många parametrar som spelar in. Det är vad man tar med sig som är det viktiga, vad man lär sig.

-Dessutom känner jag ändå att vi inom djurproduktionen har konsumenterna med oss idag, och det är väldigt uppmuntrande och viktigt. Förtroendet för den svenska produktionen är stort. Att få uppleva hur konsumenter byter volymer från utländskt till svenskt, har varit väldigt inspirerande.

– Jag spår en lysande framtid för svensk grisproduktion. Men det betyder ju inte att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Men vi ska ju ha något att göra i morgon också, skrattar Mattias Espert avslutningsvis.


Kategorier i: , ,