KWS Irina – en säker sort för marknaden

KWS Irina har som maltkornssort etablerat sig på den svenska marknaden och efter hand verkligen framgångsrikt kunnat visa på sina fördelar under de mest skiftande betingelser. KWS Irina är en säker sort för odlaren både i odlingen och vid försäljningen av maltkornet! Nils Yngvesson, KWS, berättar mer.

KWS Irina tillhör avkastningsmässigt de absoluta topp-sorterna, även om det inte är sorten som ger den absolut högsta avkastningen varje år. Men 2018 avkastade sorten helt i nivå med de mest namnkunniga maltsorterna. Med KWS Irina i såmaskinen läggs grunden till en bra odlingskalkyl med en sort som det verkligen går att lita på i både vått som torrt.

– Kvalitetsegenskaperna i KWS Irina är utmärkta, sorten uppfyller helt och hållet mälteriers och bryggares högt ställda krav, säger Nils Yngvesson, KWS.

Betalningsgrundande parametrar som proteinhalt och sortering (andelen kärnor över 2,5 mm) vilka betyder mycket för lantbrukarens avräkning är säkra och ligger väl inom det bäst betalda intervallet. KWS Irina skall sås så tidigt som såbädden tillåter sådd, men utan att därför göra avkall på såbäddens kvalitet. Målet är att helst nå ca 900 ax/m2 vilket med en bestockningsvillig sort som KWS Irina är lättare än det är med många andra vårkornsorter. Med tre axbärande skott per
planta skulle i så fall ge en utsädesmängd på 300 grobara kärnor/m2. Vilket omräknat till kg/ha brukar hamna kring 175 kg/ha.

I samband med sådden kvitterar KWS Irina, i likhet med allt annat korn, för en samtidig myllning av N, P och K med en tydlig merskörd. På
gödselmarknaden finns ett flertal NPK-varianter att välja mellan, låt inte priset styra valet utan grödans behov.

– Det gäller framförallt att tillfredsställa grödans kväve- och fosforbehov, säger Nils Yngvesson. Korn bortför ca 21 kg P/ha vid skörd på 7 ton/ha. Fattas tillgänglig fosfor går det snart också ut över avkastningen.

– Kväve tillförs i samband med sådd upp till en nivå mellan 90 – 120 kg N/ha för skördenivåer mellan 6 – 7 ton/ha, fortsätter Nils. Förväntas en högre avkastning ökar kvävebehovet med ca 15 kg N/ha och ton/ha (8 t/ha = 135 N), ett kväve som skall tillföras grödan som en övergödsling och då senast i DC 32 (2 noder på huvudskottet).

Den givna kväverekommendationen gäller då stråsäd varit förfrukt och skall justeras stallgödsel i växtföljden och framförallt egna erfarenheter på fältnivå. KWS Irina är varken en tidig eller sen sort men den är i likhet med de flesta andra maltkorn åt det senare hållet, vilket också är en förutsättning för moderna sorters
höga avkastningsnivåer.

– Strået i sorten är förhållandevis kort och det är där en av sortens absoluta styrkor sitter, konstaterar Nils Yngvesson. Stråstyrkan är nämligen något av det styvaste som finns på maltkornsmarknaden.

– Det styva strået, kombinerat med en mycket liten stråbrytning, gör att behovet av tillväxtreglering är begränsat i KWS Irina, fortsätter han. Endast i fält där kväveflödet (mineralisering) från marken är närmast oändlig kan tillväxtreglering övervägas och då i de tidiga tillväxtstadierna (DC 25 – 32).

KWS Irina är mlo-resistent vilket innebär att sorten är helt resistent mot mjöldagg, en växtsjukdom som aldrig skall bekämpas i sorten. KWS Irina är också mycket lite mottaglig för kornets bladfläcksjuka.

– Men även solen har fläckar och KWS Irinas skönhetsfläck sitter i mottagligheten för kornrost, berättar Nils. Kornrost angriper kornet förhållandevis sent under säsongen när temperaturerna börjat stiga.

– Kornrost kostar, om den inte bekämpas, en hel del avkastning, men är å andra sidan fortfarande mycket lättbekämpad. Det viktiga är att kornrosten hålls i schack och det går att göra med en förhållandevis prisvärd insats av en lämplig strobilurinprodukt i stråskjutningens slutskede i DC 37-39 (flaggbladet växer fram).


Kategorier i: ,