Vad bör man tänka för att i största möjliga mån undvika mastit? Vilka hjälpmedel finns? Hur tänker du kring liggbås och utgödsling? Det här är frågor man bör ställa sig om man har eller jobbar mot att få en högavkastande besättning. Erika Nyström, produktchef Nöt tipsar om några strategier för den dagliga verksamheten – för att förbättra resultaten och djurhälsan i det långa loppet.
Hur säkrar vi ett effektivt skydd mot mastit? I praktiken skiljer vi mellan två typer av mastit. Klinisk mastit, en inflammation som syns tydligt hos kon: hon får feber, svullet/rött juver och mjölken har klumpar eller färgförändringar. Den subkliniska mastiten är något svårare att se tecken på, eftersom det oftast inte finns synliga tecken på infektion utan yttrar sig i regel bara som höga celltal i mjölken. Vilken bakterie som orsakar den kliniska eller subkliniska mastiten avgör vilken strategi som är bäst för behandling och för att förebygga nyinfektion.
Kobundna bakterier så som S aureus, S agalactiae, S dysgalactiae smittar från ko till ko genom mjölkningsorganet, mjölktrasor som används till flera kor, via mjölkmaskinen eller via mjölkläckage i liggbås. E.coli, Klebsiella spp., S. uberis kallas för miljöbakterier – bakterier som smittar mellan mjölkningstillfällena och trivs i en stallmiljö med hög fuktighet och med strö av sämre kvalitet. De kobundna bakterierna leder ofta till kroniska infektioner och ständigt förhöjt celltal hos infekterade kor. De miljöbundna infektionerna är oftast mer kortvariga och drabbar olika kor vid varje tillfälle.
Läs mer om mastit hos mjölkkor på SVA:s hemsida.
Goda mjölkningsrutiner ger bäst skydd mot mastit
-I Svenska Foder har vi stort fokus på god mjölkkvalitet och ett högkvalitativt produktsortiment som kan hjälpa till att förbättra juverhälsa och mjölkkvalitet, säger Erika Nyström. All mjölkning börjar med en god förbehandling. Vid manuell mjölkning rekommenderar vi att man använder antingen spenspray eller skum som förbehandling innan avtorkning. Förbehandlingen löser upp smutsen på spenarna och ger då en enklare och smidigare avtorkning, vilket också ger lugnare kor vid mjölkningen.
Fokusera på att din förberedelsetid, från första stimuleringen fram till mjölkningsorganet sätts på, sker inom 90-120 sekunder – det är den tid det tar från att oxytocinutsöndringen börjat tills mjölken kommer. Bäst effekt får man genom att använda förskum, då alla spenar nås runt om med skumkoppen. Sprayet täcker inte alla spenar till 100 %.
-Vi rekommenderar Kenopure till förbehandlingen, innan avtorkning, fortsätter hon.
Kenopure är ett koncentrat som kan användas både som förskum (20 % lösning) och som förspray (10 % lösning). Förbehandling innan avtorkningen brukar i praktiken ge en celltalsreduktion på 10-15 %.
I besättningar med svåra utmaningar med kobundna mastiter kan det vara en fördel att mjölkorganen desinficeras mellan varje ko – något som kan göras genom att använda Solox, som är ett oxiderande och snabbverkande desinfektionsmedel som blandas med 2 % i vatten.
Vad gör Kenopure?
Kenopure har ett högt innehåll av mjölksyra, som ger en god rengöring och desinfektion. Ett högt innehåll av mjukgörande ingredienser hjälper också till att reducera sår och sprickor och säkrar en frisk spenhud.
-Byt ut lösningen efter 25 mjölkningar för att bibehålla desinfektionseffekten, säger Erika. Jag tycker inte man ska använda klor eftersom det bryts ner för snabbt och ger en allt för dålig effekt.
Efter mjölkningen kan man antingen spraya eller doppa. Det mest effektiva är att doppa efter mjölkningen, eftersom 100 % av spenarnas yta täcks. När man använder spray blir det inte lika effektivt och exakt. Dock är spray mer utbrett och använt, eftersom det tar mindre tid än att doppa.
Vi rekommenderar följande strategi för behandling efter mjölkning, oavsett om man doppar eller sprayar:
Vintertid
Kenocool – juverrengöring som verkar effektivt i perioder med kyla, vind och fukt. Kenocool är oljebaserat, vilket gör att spenhuden inte torkar ut utan mjukgörs, till skillnad från vattenlösliga produkter. Själva desinfektionseffekten kommer från ett högt innehåll av mjölksyra, som är effektivt mot virus och miljöbakterier. För att säkra en god blodcirkulation och för att spenspetsen snabbare ska stänga sig efter mjölkningen, tillsätts pepparmintolja i Kenocool.
Sommar/sinläggning
Kenolac som har en hög halt mjölksyror, ger en kraftig desinfektionseffekt. Kenolac ger också en bra mjukgörande effekt på spenhuden vilket minimerar risken för sår, som man ofta ser under sommarhalvåret. Produkten har också solskyddsfaktor 15 och är flugavvisande, vilket minimerar flugbett, som stressar kon och kan irritera spenspetsarna.
Sinkor
Doppa 2-5 gånger efter sista mjölkningen varannan dag. Torka inte av spenarna utan doppa endast. I denna fas vet vi att 75 % av spenkanalerna fortfarande är öppna och därför mottagliga för bakterier. Använd kopp eller spray precis som vid mjölkning.
Rengöringsrutiner
-Utöver fokus på mjölkrutiner, är det viktigt att man fokuserar på liggbåsmiljön – eftersom detta kan påverka juverhälsan negativt, säger Erika. Om ströet är fuktigt och klibbigt i liggbåset ger det optimala förutsättningar för tillväxt av bakterier – särskilt om liggbåset är fuktigt på grund av mjölkläckage.
-Därför bör man alltid fundera på om rutinerna kring rengöring sker ofta nog – och om man använder rätt strö i rätt mängd. Med torra liggbås minimeras helt enkelt tillväxten av bakterier, avslutar hon.
Desinficerande stallsanerare ska aldrig ersätta en bra rutin kring strömedel, men är ett mycket bra komplement för att hålla nere smittrycket i stallet. Här är Stalosan F det bästa alternativet som precis som våra juvervårdsprodukter jobbar MED kons eget hudförsvar mot bakterier, det vill säga en produkt med lågt pH.
Kategorier i: I fokus, Instagram, Nöt, Startnyhet