Äntligen! Nu är skörden igång.
Det är bråda dagar för många men också den tid då man skall få lön för mödan. Hoppas ni har tid att läsa detta nyhetsbrev ändå. I detta nummer kan ni läsa om vikten av rengöring av foder- och spannmålssilos. Avsnitt om kortare digivningstid som ett led i att öka antalet smågrisar per sugga och år finns också med samt den senaste från råvarumarknaden. På vår hemsidan kan ni läsa om vikten av att ta spannmålsanalyser samt hur representativa prov tas ut.
Olof Månsson
Produktchef Grisfoder
Kortare digivningstid
I serien mot 30 har nu turen kommit till effekten av kortare digivningstid på antalet avvanda smågrisar per sugga och år (SSÅ).
5 dagar kortare digivningstid ger 0,9 fler SSÅ. Sista digivningsveckan tar mycket hårt på suggans hull. Tidigare avvänjning gör att suggorna bibehåller hullet lättare. Brunsten blir bättre och nästkommande kull blir större. Nackdelen är dock att smågrisarna är lättare vid avvänjning.
Tidigare avvänjning ställer därför stora krav på bra management. Tex amsuggor, till skottsvärme och extra lyxigt foder.
För att lyckas med kortare digivning krävs två saker för det första krävs koncentrerad grisning vilket förutsätter bra semineringsrutiner. Detta tar jag inte upp i denna artikel men kontakta gärna din fodersäljare för tips. För det andra krävs att smågrisarna är så tunga och livskraftiga som möjligt vid avvänjningen.
För att grisarna skall växa så mycket som möjligt krävs att suggan får ett foder som gör att hon har förutsättningar att producera mycket mjölk. Det krävs också att smågrisarna börjar äta torrfoder anpassat efter den unga grisen matsmältningssystem så tidigt som möjligt. Här finns flera bra alternativ, Prestarter foder, MilkCaps eller extra mjölkersättning. Kontakta din fodersäljare för att få hjälpmed vilket som passar bäst för just dina förutsättningar.
Kortare digivningstid har flera fördelar men kräver strikta rutiner/management på arbetsinsatser. Det är därför viktigt att ha klart för sig vad som krävs innan man sätter igång.
I kommande nummer kommer ni kunna läsa hur färre improduktiva dagar påverkar SSÅ.
Rengöring av din foder/spannmålssilo
Hur många gånger rengör du dina fodersilos? Sedär, en samvetsfråga. Men det är inte samvetet som står på spel denna gång, utan istället jämnt resultat i din produktion. Stora temperatursvängningar, kondens och värme kan ge goda tillväxtmöjligheter för oönskade organismer. Dessa angrepp kan påverka näringsinnehåll och hygienisk kvalitet negativt – vilket i sin tur påverkar produktionen.
Vägen från foderproduktionen till djurens mage är lång. Även om fodret håller bra kvalitet när det kommer i din silo, så gäller det att fortsätta hålla rätt kvalitet tills det når djuren.
Temperatursvängningar och årstidsvariationer är utmanande när det kommer till silohygien. Under långa regnvädersperioder finns det fara för fuktinslag i silon. Höga dagstemperaturer och relativt kalla nätter innebär att siloväggarna och fodret närmst väggen värms upp under dagen.
På grund av den höga temperaturen kommer luften mellan foderpelletsen att mättas av vattenånga. När natten kommer med kraftig nedkylning, förvandlas ångan till kondens. I många av dessa fall upplöses pelletsen och man får en ökad andel mjöl i silon. Om denna process får fortgå tillräckligt länge kommer fodret hänga sig på siloväggarna och börja mögla. När sedan nytt foder fylls på smittas det av resterna på siloväggarna. Detta vill vi undvika.
En viktig åtgärd är därför att rengöra i fodersilon. Ett minimum är att rengöra 2 gånger om året, höst och vår. Ännu hellre 4 gånger om året. Tömningen och rengöring av silos görs bäst i följande steg:
- Töm silo
- Inspektera silon
- Rengör silon, normalt är det endast damm i silon som avlägsnas med en lätt knackning på silon. Därefter dammsugs eller borstas skruvlådan ren. Vi riktigt svår nedsmutsning måste silon tvättas med högtryckstvätt och i vissa fall desinficeras.
- Inspektera ren silo
Var försiktig! Då du rengör silon ska du vara noga med att inte vara dumdristig. Använd spegel då du tittar in i silon för att inspektera. Sticker du bara in huvudet kan hängbildning av foder i silon medföra stor risk för dig som person.
Marknadsorientering – proteinråvaror och spannmål
Pontus Eriksson, inköpschef råvaror Per-Arne Gustafsson, spannmålschef
I fredagen den 12 augusti kom en rapport från USDA, som höjde världslagren på de stora jordbruksprodukterna vete, majs och soja. Rapporten sänkte dock som väntat EU:s vete skörd med 9 miljoner ton med tyngdpunkt på Frankrike, på grund av för mycket regn. Däremot höjs prognosen för bland annat Ryssland, Ukraina, Australien och USA. Totalt höjs världsproduktionen med cirka 5 miljoner ton. Största ökningen står Ryssland för och rysk export beräknas nu till 30 miljoner ton, vilket gör Ryssland till världens största exportör av vete. UK ser också ut att få en bra skörd och Brexit har sänkt pundet vilket, sänker priset på brittisk spannmål.
Majsen var annars det stora utropstecknet i fredags, USDA ökar prognosen för avkastningen på majs i USA med cirka 15 miljoner ton! Tilläggas bör att vi står inför skörd av soja och majs i USA, vi vet alla att skörden ska bärgas också men potentialen är mycket stor.
Priserna på Matif står och väger mellan ett globalt överskott och ett lokalt (Frankrike) underskott. Som det ser ut nu så tar Ryssland/Ukraina en stor del av exporten. Potential till stor skörd finns även i Baltikum men de har precis som vi haft problem med regn i skörden.
Soja lagren förväntas också öka med 4 miljoner ton och oljeväxter totalt i världen med 4,5 miljoner ton. Dessa positiva faktorer är inräknade i dagens prisnivå. Kommer t.ex. Kina igång med mer import så kommer säkert priserna att stiga. Nu vet man att USA går mot en bra skörd så nu vänds blickarna mot sådden i Sydamerika och vart den tar vägen.
På hemmaplan så ser det relativt bra ut, dock med stora lokala och regionala skillnader, främst beroende på hur mycket regn som kommit under växtperioden. Vi kan än så länge konstatera att proteinhalten är bättre både i vete och korn. Rapsen har avkastat sämre i södra Sverige än i Mellansverige.
Kategorier i: Grisnytt