Nytt år, nya möjligheter!
Hälften av åtgärderna i Handlingsplan Gris är genomförda och arbetet fortsätter. Ett av målen är att producera 30 smågrisar per årsugga. En av åtgärderna för att lyckas med detta är att ha så få improduktiva dagar som möjligt, läs om det nedan. Vidare är det viktigt att de födda grisarna verkligen överlever. Där har vi en bit att gå i Sverige, läs mer om det i kommande nummer.
Olof Månsson
Produktchef Grisfoder
Färre improduktiva dagar
I serien mot 30 har nu turen kommit till effekten av färre improduktiva dagar på antalet avvanda smågrisar per sugga och år (SSÅ). Antalet improduktiva dagar påverkas dels av antalet galldagar men också av omlöpsprocent.
Det viktigaste för att minska antalet improduktiva dagar är således att skapa förutsättningar för en bra brunst och att ha strikta rutiner kring avvänjning och seminering.
För att visa en kraftig brunst tidigt och avlossa många ägg skall suggan vara i god energibalans. Stort vikttapp under digivningen leder till fler galldagar, fler omlöp och färre grisar i nästa kull. Detta gäller i synnerhet förstagrisare. Försök visar att för varje extra galldag sjunker kullstorleken med 0,4 grisar.
För att undvika vikttapp under digivningen krävs att suggan är i rätt hull när hon grisar in och att hon under digivningen får i sig så mycket näringsämnen som möjligt. Detta kräver ett smakligt, energistarkt foder med högt näringsinnehåll samt rätt utfodringsstrategi, ökningstakten skall vara hög, men inte för hög.
Svenska Foders Suggfoder Intens 70 är förmodligen marknadens vassaste suggfoder anpassat för att motsvara den högproducerande TN 70 suggans behov med en mycket hög nivå av aminosyror, energi och ett förstärkt vitamin- och spårämnesinnehåll.
Rutinerna runt avvänjning och seminering har en avgörande betydelse för omlöpsprocenten. Här nedan följer några tips för att lyckas med semineringen:
- Tillämpa ljusprogram redan i BB, ljust 16 timmar/dygn, minst 100 lux. För att få en flushingeffekt med ljuset kan man släcka ner i BB dagen före avvänjning, för att sedan ha tänt 16 timmar efter avvänjningen.
- Fri tillgång på foder från avvänjning till brunst.
- Storlekssortera suggorna efter avvänjning! 1:a grisare för sig, små suggor för sig och stora suggor i en grupp.
- Galtstimulering, låt galten gå hos suggorna 3 dagar efter avvänjning. Ta bort galten dagen före seminering för att sedan ta fram honom till suggorna igen vid seminering, överraskningsmoment!
- Låt suggorna stå inlåsta i ätbåsen några timmar före inseminering. (Överraskningsmomentet).
- Noggrann brunstkontroll är A och O, gör ridprov, lyft i flanken o.s.v.
- Lugn och ro vid seminering och efter seminering. Annars ökar risken för att yngre suggor får lägre grisningsprocent och äldre suggor får mindre kullstorlek.
- Seminera så länge suggan står, oavsett antal gånger.
- Stressa inte, låt pinnen vara kvar, kontrollera om det rinner. Behövs ny dos?
- När det gäller gyltor ska de semineras tidigast vid 7,5 månads ålder. Ha ett brunstschema på gyltorna så du har koll på deras brunstcykel innan de ska semineras! Seminera helst på 2:a brunsten. Flusha 7-14 dagar före förväntad brunst.
- Kontrollera temperaturen där doserna förvaras 16 – 18° C. Använd min. och max. termometer så man ser att allt är och varit ok.
- Kasta doser som varit uppvärmda.
- Var noggrann med hygien.
- Blanda eller flytta ej djuren mellan inseminering och implantation, ca 4 veckor.
- Dräktighetstesta 4 veckor efter insemination, gärna också vecka 7 om problem med dräktighet finns.
Spädgrisdödlighet
I ett internationellt perspektiv (InterPIG 2015) ligger vi i Sverige bra till med antal födda smågrisar, med 30,4 födda per årsugga. Däremot har vi en dödlighet på 17,7% på smågrisarna fram till avvänjning vilket är 5,1 procentenheter högre än genomsnittet i övriga länder i jämförelsen.
Enligt en undersökning genomförd av Gård & Djurhälsan är den huvudsakliga orsaken till detta inte klämskador utan undernäring och nedkylning. Viktiga aspekter i detta avseende är värme/tak till smågrisarna de första dagarna, suggor som mjölkar mycket samt stödutfodring av smågrisarna.
Mer om detta i kommande nummer av Grisnytt.
Marknadsorientering – proteinråvaror & spannmål
Proteinråvaror
Pontus Eriksson, inköpschef råvaror
Efter en period med ganska stilla priser på soja hösten 2016 så skenade det iväg i slutet på året. Orsaken var dåligt väder i Argentina. Tidigare bedömning med en stor skörd i USA och stora förväntningar för den
Sydamerikanska skörden höll priserna på en låg nivå men så blev det s.k. vädermarknad i Argentina och priserna skenade iväg uppåt. Vädret har dock inte stört skörden så mycket som man värst befarades och pris rallyt har avstannat. Senaste USDA rapporten gav samma signaler med minimal verkan på marknaden. Med nuvarande utbud samt kommande sådd i framförallt USA kan vi inte se annat än att priserna, i USD, rör sig sidledes eller faller. Valutamarknaden är dock för närvarande oförutsägbar och påverkas i stor utsträckning av Trumps agerande i USA.
Spannmål
Per-Arne Gustafsson, spannmålschef
Det är svårt att gå förbi Mr Trump när man funderar på vad som kommer att påverka spannmålsmarknaden framöver. Den amerikanske presidenten vill riva upp 2 mycket viktiga handelsavtal: NAFTA North American Free Trade Agreement som är ett frihandels avtal mellan USA, Mexico och Kanada. Det handlas mycket spannmål mellan dessa 3 länder, Mexico är t ex mycket stora köpare av majs från USA.
TPP Trans Pacific Partnership som är ett avtal mellan USA, Australien, Brunei, Kanada, Chile, Japan Malaysia, Mexico, Nya Zeeland, Peru,Singapore och Vietnam.
Trump talade mycket om “America First! “ i sitt installationstal. På den konkurrensutsatta världsmarknaden på spannmål så kan agerandet med ovanstående avtal,leda till att det blir Amerika sist! Istället, om övriga länder hellre handlar med varandra i den utsträckning det är möjligt.
Det skulle innebära ytterligare svårigheter för USA med mycket stora vetelager i skrivande stund. Amerikanska fonder verkar dock redan intecknat detta scenario och har sålt sig kort stora mängder vetefutures, så om något oväntat inträffar så behöver de köpa tillbaka i stor skala.
Möjlighterna för stigande vetepriser ligger också i kvalitetsproblem för vete från Ryssland/Ukraina. Ev också en ökad militär aktivitet i området som tillfälligt skulle kunna stäng utlastningshamnarna i Svarta Havet. Uppstår tillfälliga rallyn på grund av dessa faktorer ska de ses som säljtillfällen, snarare än början på en längre upptrend.
Rapspriset kan ha passerat toppen åtminstone i SEK. Rapspriset balanserar mellan en relativt stark palmoljemarknad, tunn balans i Europa och god tillgång på soja och solros.
Australisk raps kommer nu också till Europa vilket löser en del av balansen även om en del chrushers är tveksamma till att använda de något mindre rapsfröna. SEK har de senaste veckorna stärkts mot Euron vilket gör exportpriserna lägre i kronor. Vi tror att det är läge att sälja kvarvarande raps från skörd-16.
Den pågående debatten angående biobränsle i EU kommer att påverka priserna på alla energigrödor oavsett vad man kommer fram till. När i tiden beslut kommer, är svårt att veta, men rimligen inom 2-3 månader.
Svenska Foder har många kundmöten i år, det är verkligen en förmån att få komma ut och träffa alla Er Lantbrukare!
Kategorier i: Grisnytt