Att möta Cecilia och Henrik Nyberg som driver Nygårdens stuteri, är som att ställa sig i en svärm av entusiasm för det arbete som man snabbt inser tar deras hela liv i anspråk. De lever, tänker, känner hästar. Sedan de flyttade hit till Nygården 1989, har det pågått ett intensivt arbete att bygga upp en stuteriverksamhet – och ett stopensionat, och egen uppfödning. Idag seminerar de mellan 200-300 ston per år.
Det finns alltid ett startskott,när man menar att allting tar sin början. För Cecilia och Henrik var det nog ändå köpet av Nygården som blev startskottet för deras nuvarande verksamhet. Här på gården fanns nämligen potentialen till ett stuteri.
– Även om vi köpte Nygården i första hand för att kunna ha lite hästar själv – för att det var så här vi båda hade tänkt oss att bo och leva – så tog det inte lång stund innan vi insåg att vi kunde även kunde ha en verksamhet här, säger Cecilia.
– Jag har alltid haft ett stort hästintresse, har hållit på med hästar sedan tidig ålder och är en hängiven ryttare, säger Cecilia som tävlat i såväl hoppning, dressyr och fälttävlan. Jag har också 18 års erfarenhet av arbete på ett bakteriologiskt laboratorium, vilket kommer väl till pass i mitt nuvarande arbete här på gården. Seminutbildning gick jag 1996, ett måste för att få seminera ston. Och med Henriks bakgrund, var steget varken svårt eller långt att ta.
Henrik Nyberg har arbetat i över trettio år som veterinär och seminveterinär. Efter 25 år på Skara Djursjukhus gamla veterinärinrättning, startade han Husaby Hästklinik 2010 tillsammans med 4 kollegor. Denna verksamhet har utökats med Bjertorp travcamp med klinik och start av Husaby Hästakut i Veterinärinrättningens lokaler i Skara. Husaby är även majoritetsägare i Bergsåkers Hästklink, vilket givetvis innebär jobb i överflöd. Men under seminsäsongen hemma på Nygården, arbetar han bara halvtid på sitt andra arbete. Även Henrik har ridit sedan barnsben, men gillar också trav och har B-tränarlicens.
– Henrik var tidigare ansvarig veterinär på ett antal olika stuterier, berättar Cecilia. Men han var inte riktigt nöjd med hur det fungerade – med att enbart vara på stuteriet 3 ggr per vecka med en ökande andel av semin med transporterad sperma.
– Jag ville helt enkelt ha bättre koll på hela upplägget, fyller Henrik i. Det var egentligen det som drev oss att starta en egen verksamhet. Att ha koll på alla led i verksamheten, ger möjlighet till ett optimalt resultat.
Utvecklingen av företaget har gått snabbt. 92-93 seminerade Nygårdens stuteri mellan 5-10 ston. Mellan 94-95 var man uppe i 50 ston. Från 2000 till 2017 har stoantalet varierat mellan 200-300 per säsong och förra året seminerades 227 ston på gården.
– Styrkan i vårt upplägg är att vi har en veterinär på plats, berättar Cecilia. Henrik är alltid tillgänglig. Att ha en veterinär som bor på stuteriet är få stuterier förunnat. Det är ont om seminveterinärer idag. Och när avelsstoet går i brunst kan man inte vänta.
För ett stuteri är brunstpassningen en oerhört viktig del för att nå resultat. När en hästägare vill betäcka sitt sto med en hingst som man valt ut, tar de kontakt med ett Nygårdens stuteri. Stuteriet håller öppet från slutet av mars till cirka den 10 augusti.
– Veterinärens uppgift, förutom att kontrollera att stoet är friskt är att bedöma när seminering ska ske under brunsten, säger Henrik. Vid seminering med fryst sperma är det viktigt att detta sker så nära ägglossningen som möjligt eftersom fryst sperma har sämre överlevnad än färsk. Det gör att jag kontrollerar stoet med ultraljud 3-4 gånger per dygn i högbrunsten för att följa äggutvecklingen till ägg-lossningen.
– Jag undersöker klockan 7, klockan 12, klockan 18 och klockan 23.30. Så fort ägglossningen skett semineras stoet. Detta är viktigt för att få så bra resultat som möjligt. Det är ju viktigt för både oss och kunden att få dräktighet så fort som möjligt. Det är många parametrar som spelar in, men genom att göra alla delar av jobbet noggrant har man bättre odds.
– En stor del av betäckningen på Nygården sker med fryst sperma, men de flesta semineras med hingstar som tjänstgör på färsk transportsemin. Här måste man ta hänsyn inte bara till äggets mognadsgrad utan även hur hingsten finns tillgänglig och hur transporten av seperman sker, vilket inte alltid är så lätt. Många ston semineras med hingstar stationerade utomlands, bl. a.
Vad är det då som påverkar hästen till att bli dräktig eller inte? Det är inte bara hingsten och stoets fertilitet. Om det är dåligt väder, framförallt på våren med kyla, ser man ofta en försämring, säger Henrik. Stoets trivsel påverkar också. Hur hon trivs med de andra hästarna. Att det finns en harmoni i gruppen.
– När djuren kommer hit till oss, läser vi av och placerar dem i grupper som stämmer överens med varandra. Det märker vi snabbt. En stressad, oharmonisk häst, blir såklart svårare att få dräktig.
De hästar som kommer till Nygårdens stuteri får Hippo Grow Alfa. – Det har vi kört under lång tid, och jag vill nog påstå att det fungerar så bra, eftersom det är fiberbaserat och ligger lågt i stärkelse. Hippo Grow Alfa passar också våra hästars extra proteinbehov eftersom vi har många dräktiga ston och föl.
Mat och motion är något som Henrik återkommer till. Det är två väldigt viktiga tårtbitar för att bibehålla en bra häst som också kan gå i brunst. Det spelar roll att få till alla delar.
– Fodret är såklart viktigt, eftersom det påverkar hästens välbefinnande, konstaterar Henrik. Det räcker oftast med grovfoder eller bete till ston utan föl. Till sto med föl som inte går på bra beten ger vi kraftfoder som tillskott. Vi har alltid analys på grovfodret så att vi har kontroll på tillskottsbehov, men som regel krävs kraftfodertillskott.
De hästar som kommer till Nygårdens stuteri får Hippo Grow Alfa.
– Det har vi kört under lång tid, och jag vill nog påstå att det fungerar så bra, eftersom det är fiberbaserat och ligger lågt i stärkelse. Hippo Grow Alfa passar också våra hästars extra proteinbehov eftersom vi har många dräktiga ston och föl.
Henrik upplever att rätt utfodring blir mer och mer viktigt. Och att många har en ganska låg kännedom om hur hästarna fungerar generellt.
– Är en häst tunt musklad, då får den oftast för lite protein. Även hästar som bara går i hage – om de har möjlighet att röra sig – sätter muskler. Överviktiga hästar har risk för de metaboliska välfärdssjukdomar vi ser alltmer, som hästarnas diabetes och beror på att man ger dem förmycket energi, framförallt som socker, i kombination med för lite motion. Men man ska inte vara rädd för att ge dem bra foder. Bara de får röra sig.
– Det är också viktigt att tänka på att bara för att hästarna går ute på bete på sommaren, så räcker inte det alltid. Framförallt gäller detta ston med föl vid sidan. Man kan tycka att bete skall räcka, men näringsinnehållet under senare halvan av sommaren kan vara klart otillräckligt.
– Vi ger tillskott av Hippo Grow Alfa till ston med föl från ca mitten-slutet av juli. Ston som inte har rätt hull och mår dåligt, blir inte heller så lätt dräktiga. Det är också bra för fölen att komma igång med att äta Hippo Grow Alfa så att övergången till stallperioden med grovfoder och senare avvänjning blir komplikationsfri.
2002 byggde Henrik och Cecilia ett nytt modernt lösdriftsstall för stuteriets egna och inackorderade ston. Det här ger många fördelar.
– En viktigt faktor är att hålla stogruppen avskild från övriga hästar för att undvika smittor på ston och föl. Med våra separata utfodringsspiltor kan vi fodra varje sto individuellt med kraftfoder och på så vis kan vi lätt hålla koll på aptit och hälsostatus.
– I ligghallen finns det djupströbädd med halm och hästarna har fri tillgång till hösilage utomhus. Vi har kameraövervakning så att vi lätt kan kolla att det står rätt till i lösdriften när som helst på dygnet. Även övervakning av fölningar med kamera och elektroniskt görs. Den elektroniska övervakningen sker via ett mikrochip som sys fast i vulvan och som sänder en signal då fölningen startar. Det ger en hög säkerhet.
Cecilia och Henrik menar att det här sättet de har valt att hantera sin verksamhet, gör att stona får göra det de själva vill under dygnets timmar, det gör en god stimulans och en avslappning som gynnar välmåendet.
– Det innebär också att vi slipper tung mockning och istället kan koncentrera oss på att vårda avelsstona på bästa sätt och vara uppmärksamma på dem, säger Cecilia.
Vad som i framtiden kommer, vill de inte spekulera så mycket om. De kommer att fortsätta på liknande sätt, möjligen minska ner lite på antalet hästar. Och ibland, särskilt på vinterhalvåret, då känner Cecilia att hon skulle vilja gå till ett arbete med arbetskamrater. Det blir lite ensamt, trots hästarna som håller sällskap. Dessutom vill de kunna hinna rida mer själva, båda två.