Hem
/
test

test

Grisfoder för framtidens suggor och smågrisar

Svenska Foder lägger stor vikt vid suggans och smågrisarnas utfodring. Därför har vi vidareutvecklat vårt sortiment av grisfoder för att möta de möjligheter som smågrisproducenterna nu erbjuds med det nya avelsmaterial som introducerats i Sverige. Detta har resulterat i ett helt nytt foderkoncept – Grisfoder för framtiden

Sugg Prep 70

För en lättare grisning

Grisningsfoder med fokus på fiberbalans för en lättare grisning och livskraftigare spädgris.

Suggfoder Vital 70

Dräktighetsfoder

Dräktighetsfoder med fokus på fiberbalans och fiskfettsyror, viktiga för fostrens utveckling och smågrisens fortsatta livskraft.

Suggfoder Intens 70

Digivningsfoder

Suggfodret nummer ett anpassat till den nya TN70 suggan med fokus på fiberbalans, aminosyra försörjning och fiskfettsyror. För maximalt utnyttjande av den genetiska potentialen.

Suggfoder Intens

Energirikt grisfoder

Ett energirikt grisfoder med fiskfettsyror för den högpresterande suggan.

Sugg Omega 70

för den dräktiga och digivande suggan

Koncentrat anpassat till den nya TN70 suggan med fokus på fiberbalans, aminosyra försörjning och fiskfettsyror. För maximalt utnyttjande av den genetiska potentialen.

Utnyttja potentialen

AminoBalans

Det är aminosyrorna som spelar roll!

Grisen har inget behov av protein i sig, utan den behöver aminosyror. Dessa fungerar som byggstenar i grisens proteinbildning. Vissa av aminosyrorna är livsnödvändiga och kan inte produceras av grisen själv. De måste därför tillföras med fodret. För att optimera grisens tillväxt och välbefinnande är det viktigt med rätt nivå av aminosyrorna men även balansen dem emellan. Samtidigt får inte proteinnivån bli för hög.

Den viktiga balansen

Överskott av en livsnödvändig aminosyra ersätter inte brist av en annan. Brist på en aminosyra kan leda till en lägre tillväxt och sämre foderutnyttjande. För mycket av någon aminosyra eller för mycket protein blir däremot en belastning för grisen, vilket kostar energi och ger en ökad risk för tillväxt av skadliga bakterier.

Detta är gammal kunskap, men är lika aktuellt idag. I Svenska Foders koncept, AminoBalans, tittar vi på alla grisens livsnödvändiga aminosyror. Med hjälp av råvaruval och flera rena aminosyror i fodret kan vi balansera och tillgodose grisens behov av alla aminosyror, utan att behöva belasta grisen med ett skadligt proteinöverskott. Produktionsresultaten kan höjas utan risk för att grisarna blir lösa i magen eller att fodereffektiviteten minskar.

Rätt nivå
Rätt balans
Rätt aminosyror

Är det brist på en livsviktig aminosyra hjälper det inte att höja nivån av en annan aminosyra.

Tabell - Proteinkvalitet i några vanliga råvaror

Var noga med ditt smågrisfoder

Smågrisarna har det allra högsta aminosyrabehovet. Är man inte uppmärksam kan det, med en traditionell svensk foderstat, lätt bli brist på tryptofan, valin och isoleucin i deras foder. Smågrisarna är dessutom känsliga för höga proteinnivåer. Förutom att välja råvaror med bra proteinkvalitet har Svenska Foder också valt att tillsätta tryptofan och valin i flera av smågrisfodren. Då hålls proteinnivån på en vänlig nivå samtidigt som smågrisarnas potential inte begränsas.

Hög mjölkproduktion är viktigt för smågristillväxten

För att suggan ska få rätt förutsättningar är det viktigt att hon får ett foder som tillgodoser hennes aminosyrabehov. Den digivande suggans behov av aminosyror skiljer sig från den växande grisens. Förutom lysin, treonin och metionin är det aminosyran valin som är begränsande. Valin påverkar mjölkproduktionen som är en avgörande faktor för smågrisarnas tillväxt. Tillgodoses suggans behov av valin blir också hennes viktförlust mindre och hon står bättre rustad inför nästa kull.

Undvik onödiga energiförluster

Med hjälp av AminoBalans får slaktgrisarna ett foder som väl uppfyller deras behov. Genom att balansera aminosyrorna hålls proteinhalten på en vänlig nivå. Onödiga energiförluster orsakade av proteinöverskott undviks och grisen får optimal tillväxt och foderomvandlingsförmåga.

FiberBalans

När det gäller fibrer har vi tidigare talat om växttråd där alla typer av fibrer varit ihopklumpade. Vi vet däremot att fiber från olika källor har olika egenskaper. Inom DLG-koncernen har vi arbetat intensivt med detta.

Vi delar nu in fibrer i:

fermenterbara fiber dvs fiber som omsätts (jäses) i tjocktarmen och därmed bidrar till energiförsörjningen
icke fermenterbara fibrer som enbart bidrar med struktur.

Dessa fiber har helt olika egenskaper och förhållandet mellan dem är viktigt. Vi kallar detta för FiberBalans som beräknas som fermenterbara /icke fermenterbara. Olika djurkategorier behöver olika FiberBalans för att prestera optimalt. Till exempel bör FiberBalansen vara lägre än 2,5 för digivande suggor medan för dräktiga suggor och suggor i övergångsfasen bör den vara runt 4.