Växtodlingsbrev 1, 2019

• Kom ihåg mangan till höstsådden när växten startar
• Gödselstrategi i höstsäd 2019

Kom ihåg mangan till höstsådden vid tillväxtstart

Så närmar vi oss våren och när växten startar kommer vi i år igen se ett manganbehov i höstsådden på många arealer. Tidig sådd, kraftig tillväxt på hösten, en mild och relativt nederbördsfattig höst tillsammans med en mild vinter är alla faktorer som ökar risken för manganbrist.

 Det är viktigt att vara i framkant och förebygga på de arealer där erfarenheten berättar att manganbrist lätt kan bli ett problem. När först markerna visar symptom på mangbrist har man redan förlorat utbyte.

 Man ska givetvis ta hänsyn till eventuell nattfrost och möjligheter att komma ut på fältet. Reda

n under minus 2^oC finns det risk för kraftiga brännskador, men om temperaturen bara kortvarigt hamnar under fryspunkten får det dock sällan någon betydelse – det är större risk för grödskador genom att inte tillföra mangan till en gröda som har brist, än att tilldela mangan i samband med frost.

Vi rekommenderar att man använder

• 1,0 l Profi ManganNO₃ pr. ha
  

  

Mangan utnyttjas bäst när det tillförs flera gånger. Därför bör man tankblanda med Profi Mangan NO_3, varje gång man kör ut växtskyddsmedel tills mognadsprocessen inleds.

Höstkorn är den mest mangankänsliga av höstgrödorna och försök på mangankänsliga arealer har visat ett merutbyte på upp till 2 ton per hektar efter tillförsel av mangan 5 gånger till höstkorn under växtsäsongen.

Höstvete är lite mindre känslig, men de visuella tecknen på manganbrist kan vara svåra att tyda. Det är därför viktigt att höstvetearealerna inte glöms bort, även om de ser jämna och gröna ut. Försök i höstvete har visat att det också i försöksled, där det inte visuellt kunde konstateras manganbrist, kunde uppnås ett merutbyte på över 0,5 ton per hektar efter tillförsel av mangan 5 gånger under växtsäsongen.

Råg och Rågvete är inte riktigt lika mangankänsliga som höstkorn och höstvete.

För att främja tillgängligheten och rotupptagningen av mangan kan man välja att tillföra höstsådden 100-200 kg svavelammoniak (NS 21-24) som första gödningsgiva under första delen av mars. När grödan har kommit igång, följer man upp med Profi ManganNO_3. Med denna strategi får man också tillfört tillräckligt med svavel till höstsådden.

Gödselstrategi i höstsäd 2019

Kraftiga höstgrödor skall försiktigt startgödas

Höstgrödorna ser generellt riktigt bra ut, och höstsådden har redan på flera platser utvecklat nya vita rötter.

Kväveoptimering

Utbytet under 2018 var desvärre mycket litet, och har lämnat efter sig extra kväve i jorden. För varje ton per hektar du har skördat mindre än du gödslat enligt, finns det cirka 20 kg N per hektar kvar i jorden.

Detta bör under 2019 vara fokus vid en gödselstrategi, som ger en harmonisk tillväxt.

Höstrapsfälten står mycket fina och de flesta platser har ett passade lågt  plantbestånd för att ge kraftiga plantor som har plats till att få sidoskott. Rapsmarkerna bör därför inte startgödas för kraftigt.

En sen andra tilldelning eller en tredjegiva kan dock hjälpa till att begränsa risken för liggsäd, och säkra tillräcklig näringstillförsel för god skidfyllning. Det är viktigt att det också är kväve tillgängligt vid skidfyllningen, eftersom kväve inte är lika mobilt i en rapsplanta som i en spannmålsplanta.

Höstsäd: I år bör höstgrödorna inte startgödas för tidigt eller för kraftigt. Du kan välja mellan två upplagda strategier.

1. Tvådelad giva av kväve, t.ex. 30/70 vid företrädesvis tillväxtstart och st. 31-32
2. Tredelad giva av kväve som mest är aktuell om gödningstyperna kräver det, eller om man tillför stora kvävemängder som till exempelvis brödvete, eller om du graderar efter biomassemätningar.

Gödningsstrategi, kvävefördelning till höstspannmål och höstraps under 2019

Fosfor, kalium och svavel m.m. skall du tillföra så tidigt i växtzonen som möjligt, normalt vid den första gödningsspridningen eller en särskilt tidigt giva. Kom ihåg svavel, i synnerhet bör vinterrapsen få svavel tidigt på våren, medan brödvete också bör tillsättas svavel vid proteingödslingen. Höstraps och vanligt gräs bör tillföras 20 procent svavel i förhållande till kvävemängden, medan de övriga grödorna bör tillföras 10 procent svavel i förhållande till den totala mängden kväve.

Hur mycket fosfor och kalium behövs?

Med kärnan för man bort cirka 3,2 g P/kg och 4,8 K/kg kärna. Om halmen också bortförs från marken för man bort ytterligare 0,9 g P/kg och 7,5 K/kg halm. Vid ett utbyte på 9 ton korn och 4,5 ton halm bortförs från marken cirka 32 kg P och 77 kg K per ha. Denna mängd fosfor och kalium får man som minimum tillföra marken i gödningen för att inte utarma marken.

Kategorier i: Fokus på fälten, Nyhetsbrev