Text av Oskar Gustafsson, Scandinavian Seed.
”Jaha, nu finns det ytterligare ett par nya sorter på marknaden. Går det inte lika bra med samma sort jag hade förra året?”.
Jag tror vi alla tänkt det, eller kanske hört någon säga det. Dagens lantbrukare står varje år inför samma dilemma. Vilken sort rekommenderas att jag ska välja i år?
Som produktspecialist på Scandinavian Seed hör jag ofta dessa kommentarer, och jag kan ärligt säga att det alltid får mig att fundera. Utsäde är inte något som slentrianmässigt skall väljas utan närmare eftertanke, även om det vid en första anblick kan verka som en parantes i apparaten som kallas lantbruk.
Jag klandrar inte någon växtodlare, det kommer ständigt nya sorter och det kan uppfattas som svårt att lära sig odla en sort innan den ersätts av något nytt. Men jag vill gärna se sortvalet som en grundpelare i den svenska odlingen, där ett väl genomtänkt val kan höja odlingen till nya nivåer och ett mindre genomtänkta val kan ge negativa konsekvenser för odlingen i allmänhet och för odlingssäkerheten på gården i synnerhet.
Utmaningar med nya sorter
Jag förstår utmaningarna med nya sorter och kan själv se fördelarna med att sorter odlas under en längre tid. Nya sorter på marknaden kan ses som ett reellt problem, med utmaningen som följer och som måste hanteras för lantbrukaren varje år. Men jag vill gärna lyfta tanken för att få dig som växtodlare att se det ur ett annat perspektiv.
Oavsett om man, som vi på Scandinavian Seed, söker efter nytt sortmaterial från europeisk marknad att testa under svenska förhållanden – eller om man som lantbrukare vill hitta en bra sort till sin gård faller valet på samma grundprinciper:
- Vad är ändamålet?
- Vilka kvaliteter söker jag?
- Vad får mitt val för konsekvenser?
Det förekommer näst intill dagligen artiklar i press och media om klimatförändringar och långtgående konsekvenser för svenskt odlingslandskap. Hur anpassar vi oss efter ett mer föränderligt klimat och vad ställer det för krav på odlingen?
Scandinavian Seeds ambition är fortsatt ”att bibehålla det svenska jordbrukets konkurrenskraft”. Det gör vi genom att söka och testa nytt sortmaterial till den svenska marknaden. En levande sortutveckling och sökandet efter förbättrade sortegenskaper lägger grunden till framtidens odling. På så vis kan vi hålla en högre produktivitet med mindre insatser och ökad odlingssäkerhet.
Men vilken sort skall växtodlare välja då?
Ja, när allt kommer omkring handlar det främst om att göra ett aktivt sortval. Ett val som görs genom att belysa för- och nackdelar med hänsyn till ekonomi och den egna gårdens förutsättningar och uppsatta mål. Nya sorter som kommer på marknaden gör det av en anledning: de tillför något bättre till odlingen. Det kan vara i form av bättre stråstyrka, tidigare mognad, bättre konkurrens mot sjukdomar, eller helt enkelt bara en klart förbättrad avkastningspotential.
På sista raden blir det en fråga om lojalitet. Mot dig själv, mot näring, mot slutkonsumenten, mot miljön och kommande generationer av växtodlare som skall föra traditioner och gården vidare in i framtiden. Att kunna göra ett aktivt sortval är en förmån, men även en skyldighet, som i slutändan är en del i det netto du söker för din odling.
