Det är en hög andel nyfikenhet parad med bonnaförnuft i fikarummet på Charlottenlunds gård som Landén Lantbruk driver. Nya idéer flyger fram och tillbaka mellan Max, Frans och Per Landén – ja, och Mats Kilany, som driver projektet 6Tolv i Svenska Foders regi, är i högsta grad delaktig i det inspirerande samtalet. Men årets 6Tolv-diskussion handlar om det hybridvete som såtts, och hur det kan vara rätt strategi när försommartorkan har kommit för att stanna i det här delarna av landet.
Bäst resultat är ett bra spår att följa för den som tror på att testa, istället för att tycka. I år har 6Tolv satsat på att testa hybridvetesorten SU Hyvega som introducerades i fjol i Svenska Foders sortiment.
Hybridvete en lösning på försommartorkan?
-Fördelarna med hybridvete är att man får ett djupare rotsystem, en snabbare utveckling, bättre bestockning och ett större ax, säger Mats Kilany. Det är egenskaper som ger sorten en robusthet med stark växtkraft.
Mats Kilany, projektledare 6Tolv, & Max Landén.
I Scandinavian Seeds egna försök på Sandby Gård utanför Borrby på Österlen gav SU Hyvega 15 174 kg/hektar – det var 13% högre än mätarsorten. I östra Sverige gav SU Hyvega en skörd på 10 781, 18% högre skörd än mätaren. Och slutligen på försöksplatsen i Västerås gav sorten 9 684 kg/ha – vilket var hela 45% bättre än mätaren. I samtliga försök var SU Hyvega bästa sort.
Rätt insatser i rätt tid
-Vi sådde sorten den 15 augusti i fjol – och inte på vår vassaste jord, konstaterar Max Landén. Utsädesmängden var 80 kg per hektar. När vi räknade plantorna på hösten hade vi 187 plantor och 737 skott. Den 4 mars räknade vi plantorna igen och då var det några färre, 184, men den hade bestockat sig bra: 772 skott.
-Sorten fick en tidig grundgiva gödning med 120 kg N – den första givan 7 mars och en komplettering med 100 kg N till, som toppades med 30 kg N i form av kalksalpeter, fortsätter Max. Det gjordes också en tillväxtreglering vid två tillfällen under året, samt vi sprutade mot rödsotvirus på hösten.
Svarta ax drog ner skörden
Den 22 juni räknades axen, 700 ax per m2. Men 10% av dessa var svarta ax.
-Vi vet inte vad svarta ax är, egentligen, säger Mats Kilany. Det finns mycket spekulationer, men det är precis vad det är: spekulationer. Det kan ha med klimatförändringar att göra, virussmittade löss på våren, med mera. Men vi vet inte.
Danmark har haft det här problemet under flera år. Det är första året som Charlottenlund har upplevt det i sina fält. Och det var inte bara SU Hyvega som drabbades, även andra vetesorter på gården hade svarta ax.
Mats Kilany
Projektledare 6Tolv
Max visar veteprover där somliga av vetekornen är skrumpna och det finns liksom ingen vikt i dem. Mats Kilany berättar att det gjorts försök där man har sett att mer svampbehandling minskar förekomsten av svarta ax i fält – man har också sett vissa indikationer att vissa sorter klarar sig bättre, men allt det här är som sagt spekulationer.
-Vi har försökt fundera över vad som kan ha påverkat det under året, men vi kan inte hitta minsta gemensamma nämnare – tidpunkten för sådd har inte haft någon betydelse vad det ser ut som. Även i sen sådd efter sockerbetorna fanns det svarta ax. Flaggbladen började gulna och sen kom de svarta axen. Vi fick en skörd på SU Hyvega som landade på 8,8 ton/ha. Gissningsvis har vi ett skördebortfall på 1,5 till 2 ton.
Max Landén efter plantor med klumprotsjuka.
-Det är frustrerande att inte veta vad det är som gör att vi fick de svarta axen, säger Max. Men vi har sått SU Hyvega igen på 16 hektar, för att verkligen testa sorten. Potentialen finns i sorten och kan man dra nytta av dess djupare rotsystem och nå höga skördar trots försommartorka har vi kommit på en bra bit på vägen.
Närvaron i fält blir fokus
Landén Lantbruks senior advisor Per Landén, som visserligen rent arbetsmässigt har fler lediga dagar än han någonsin haft, är ändå fullt investerad i bolaget – inte minst när det gäller tänkandet kring hur man bäst jobbar med sin odling. Han är fortsatt extremt intresserad av växtodlingens framtid och hur man bäst förvaltar jorden på ett hållbart sätt.
-Det här är ett arbete som aldrig tar slut, säger Per. Och det är oavbrutet intressant. Det finns massor av frågor att ta tag i, men just nu undrar jag om inte nästa års uppdrag för mig blir att vara ännu mer närvarande i fält. Alltså verkligen se till att fälten gås över varje dag, och att vi tecknar ner förändringarna och följer upp. En sådan närvaro är helt avgörande för hur vårt agerande blir och jag tror att det kommer att påverka vårt resultat.
Per Landén i mitten tillsammans med sin son Max till höger.
