Probiotika till kalv
Nytt nummer av Tidningen! Ett magasin för svensk lantbruksnäring
Ute nu – Nytt & Nyttigt om Fjäderfä 2025
Nytt nummer av Tidningen! Ett magasin för svensk lantbruksnäring
Därför ska du ha en slickbalja till fåren på bete
Bra att ha inför lamning
Ny försäljningschef i gristeamet
Bra pH-värde gör skillnad för blötfoderanläggningen
Nytt nummer av Tidningen! Ett magasin för svensk lantbruksnäring
Fibergi är nu en del av Hippo!
Vad finns i min silo?
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Vad finns i min silo?
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Bättre kvalité på grovfodret
Svenska Foder & Salinity gör gemensam sak
Nytt & Nyttigt om växt, grovfoder, spannmål och ensilering
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Växtdoktorn: Förbättrad effekt av Atlantis OD och Cossack vid tillsats av kväve
Är du vår nästa fröodlare?
Vad finns i min silo?
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Vilka beslut kring spannmål ska fattas och varför?
UTE NU! Nytt & Nyttigt om växt och spannmål – höst 2025
Hantera rapsen rätt, behandling i höstvete och mikronäringsämne – Fokus i fält v. 19
Vilka beslut kring spannmål ska fattas och varför?
Hantera rapsen rätt, behandling i höstvete och mikronäringsämne – Fokus i fält v. 19
UTE NU! Nytt & Nyttigt om växt och spannmål – höst 2025
Växtdoktorn: Förbättrad effekt av Atlantis OD och Cossack vid tillsats av kväve
Är du vår nästa fröodlare?
Hantera rapsen rätt, behandling i höstvete och mikronäringsämne – Fokus i fält v. 19
UTE NU! Nytt & Nyttigt om växt och spannmål – höst 2025
Hantera rapsen rätt, behandling i höstvete och mikronäringsämne – Fokus i fält v. 19
UTE NU! Nytt & Nyttigt om växt och spannmål – höst 2025
Nytt nummer av Tidningen! Ett magasin för svensk lantbruksnäring
Ny energi skapar dynamik på bränslemarknaden
Stor efterfrågan på Nomus tjänster
Bolist Fleninge – ny pusselbit i Vallåkras byggverksamhet
Stor efterfrågan på Nomus tjänster
Bolist Fleninge – ny pusselbit i Vallåkras byggverksamhet
Stor efterfrågan på Nomus tjänster
Bolist Fleninge – ny pusselbit i Vallåkras byggverksamhet

Mykotoxiner – ett problem även hos idisslare?

Den ökade oron för mykotoxiner i foder drivs av både klimatförändringar och ökade kunskaper kring hur mykotoxinerna fungerar. Det man klart och tydligt kan säga är att mykotoxiner påverkar våra produktionsdjur negativt och orsakar höga kostnader i produktionen. Till exempel genom minskat näringsintag och försämrat immunförsvar. Men genom att vara vaksam och arbeta preventivt kan man minimera problemen.

Väderleken är den viktigaste faktorn för att bildandet av mykotoxiner. Varmare klimat och mer extrema väderförhållanden som stressar plantorna ökar risken för att grödorna ska kontamineras. Mykotoxiner bildas av olika svampar och kan orsaka en mängd olika biverkningar beroende på bland annat koncentration av det giftiga ämnet, exponeringstid, ålder på djuret och aktuellt hälsoläge vid exponering av kontaminerat foder. Toxinerna ackumuleras i till exempel majs, spannmål och andra fodergrödor på fältet, det vet vi. Under vissa gynnsamma förhållanden kan mykotoxinerna bildas även under lagringen.

De finns idag ett hundratal olika typer av mykotoxiner som är kända, men bara på ett litet antal har det gjorts omfattande forskning. Och endast ett fåtal av dessa har beaktats ur ett foderperspektiv.

De vanligaste förekommande mykotoxinerna är:

  • Aflatoxins (e.g., aflatoxin B1; AFB1)
  • Fumonisins (FUM)
  • Zearalenone (ZEN)
  • type B trichothecenes (e.g., deoxynivalenol; DON)
  • type A trichothecenes (e.g., T-2 toxin; T-2)
  • Ochratoxin A (OTA).

Dessa mykotoxiner är kända för att framkalla toxiska effekter hos djur, vilket skapar bland annat minskad produktivitet. Dessutom kan vissa mykotoxiner överföras i livsmedel som kött, ägg och mjölk, vilket äventyrar säkerheten för konsumenterna.

Majsensilage kan innehålla mycket mykotoxiner, var uppmärksam!

Hur påverkas idisslare av mykotoxiner?

När ett djur får i sig mykotoxiner från fodret brukar det kallas för mykotoxikos. Detta kan bland annat orsaka allergiska reaktioner, problem med reproduktionen, reducerat foderintag, fodervägran, svagt immunförsvar, försämrad fodereffektivitet och ökad risk för dödlighet.

Det råder olika uppfattningar om vilken roll mykotoxiner spelar i just nötkreatursbesättningar eftersom mykotoxiner delvis kan brytas ned i vommen hos idisslare. Denna nedbrytning sker dock till en kostnad för djuret och kan leda till kroniska problem redan vid låga doser av mykotoxiner om djuret exponeras för dem över lång tid. Det är dessutom många olika variabler som styr nedbrytningen i vommen:

  • Produktionsnivå – djur med högt foderintag har högre passagehastighet och lägre kapacitet för nedbrytning
  • Typ och mängd av konsumerat mykotoxin
  • Vommens status – vom-pH påverkar den mikrobiella samman- sättningen i vommen och ett lågt pH minskar vommens kapacitet att detoxifiera mykotoxiner.

Många gånger har mykotoxinerna en subklinisk påverkan på såväl produktion som hälsa hos idisslare. Därför kan symptomen initialt vara så gott som osynliga. Men om väntar man tills de kliniska symptomen uppkommit, har man väntat allt för länge.

Initialt skapar alltså mykotoxiner relativt små problem. Produktionsminskningar kan vara försumbara. Men efter bara några dagar eller veckor kan effekterna på produktionen bli mer betydande. Acetonemi, minskad aptit och löpmagsförskjutning kan öka signifikant med fortsatt konsumtion av mykotoxiner. Det finns även rapporter att vissa djur utvecklar diarréer och visar tecken på magsår. Likaså reducerad fertilitet och kastningar kan vara bevis på mykotoxinkonsumtion.

Effekterna av mykotoxiner ökar vid hög produktion. Högproducerande mjölkkor är mer mottagliga för effekterna av mykotoxiner än lågproducerande.

Åtgärder på gårdsnivå

Det är svårt att säga exakt hur mykotoxiner påverkar djurproduktionen, eftersom det kan vara komplicerat att ställa diagnos. Symptomens utveckling och mångfald är förvirrande. Svårigheten att ställa diagnos beror också på begränsad forskning, förekomsten av många olika mykotoxiner, en icke-enhetlig fördelning, interaktion med andra faktorer hos djuret och svårigheter med provtagning och analys. Men det finns ändå några olika rutiner och åtgärder att vidta på gårdsnivå: 

Provta

Även om mykotoxiner kan fördelas ojämnt i en gröda och kan vara svåra att provta så finns det avancerade analysmetoder för att hitta identifiera mykotoxiner i ditt foder.

Övervaka

Var vaksam. Oförklarliga tapp i produktionen och ökade hälsoproblem kan vara en indikation på mykotoxiner i fodret. Agera tidigt. På gårdar där majsensilage utfodras bör man vara extra uppmärksam.

Förebygg

En effektiv toxinbindare kan hjälpa till att förhindra negativa effekter. Mycofix Plus 3.E verkar genom att absorbera mykotoxiner, inaktivera dem samt stärka levern och immunförsvaret hos idisslare. I högproducerande besättningar eller i djurgrupper under stor press, t.ex. nykalvade, rekommenderas alltid ett förebyggande tillvägagångssätt. Att eliminera en stressfaktor t.ex. mykotoxiner kan vara en god försäkringen för att generera lönsamhet i produktionen. Kalvar är också extra känsliga eftersom de inte har en färdigutvecklad vom.

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Podcast
Röst från fältet
Tips & Råd
Robin Ivehag, Säljchef gris

Ny försäljningschef i gristeamet

Är du vår nästa fröodlare?

Två grisar dricker vatten.

Bra pH-värde gör skillnad för blötfoderanläggningen

Liten svartvit kalv ligger ner i kalvhydda.

Probiotika till kalv

Nytt & Nyttigt om Fjäderfä 2025

Ute nu – Nytt & Nyttigt om Fjäderfä 2025

Därför ska du ha en slickbalja till fåren på bete

Planera din bulkleverans i påsk redan idag!

Bra att ha inför lamning

Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: