Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Högkvalitativ råmjölk håller kalvarna naturligt friska
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Dialyt Express häver diarrér
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt nummer av Tidningen!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Effektiv ensilering och mjölkproduktion på Komstagården
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt & Nyttigt om växt, grovfoder, spannmål och ensilering
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Ta ett representativt prov på din spannmål
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Ta ett representativt prov på din spannmål
Europeiskt ja till NGT-förädling är ett historiskt framsteg för växtodlingen
Växtdoktorn: Checklista för höstrapsen
Europeiskt ja till NGT-förädling är ett historiskt framsteg för växtodlingen
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
6Tolv:Utmana det normala!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Skånes första AdBlue-depå på plats i Vallåkra
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Ebba Tham – nyanställd nötfodersäljare i Skåne
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Ebba Tham – nyanställd nötfodersäljare i Skåne
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Ebba Tham – nyanställd nötfodersäljare i Skåne

Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19

I detta nyhetsbrev talar vi om: sista chansen för gräsogräsbekämpning, svampsjukdomar och skadedjur i ärter och åkerböner, få kontroll på potatisbladmögel från start. Nu kör vi!

Plocka eller slå av stora mängder av gräsogräs

Problem med gräsogräs upptäcks sällan före det är spritt till en stor del av fältet och för några av gräsogräsen är bekämpning med växtskydd dyr och inte effektiv nog. Därför är det viktigt att man hela tiden är uppmärksam på risken för spridning av gräsogräs och att man får gjort en tidig insats om man har fått in det i fälten.

När vi kommer fram i maj/juni och du upptäcker ett gräsogräsproblem kan du plocka bort dem eller om det är i stora mängder/arealer slå av det innan fröna är grobara, dvs. så tidigt som möjligt.

Bild 1: Råttsvingel i höstvete

Bild 2: Området var för stort för att plocka, så enda möjligheten var att hugga.           

Svampsjukdomar och skadedjur i Ärter

När ärterna blommar och sluter sina skidor kan det finnas behov för en svampbekämpning. På grund av det gynnsamma vädret, med värme och fukt, tyder dock allt på att det är ekonomiskt att bekämpa svampsjukdomar i utsädesärterna på grund av kravet om en riktigt god grobarhet. Vid behov kan användas:

  • 0,5 kg Signum WG pr. ha

Ärtbladlus och ärtvecklare, kan bli ett problem i konsumtionsärter och utsädesärter, där de kan försämra kvaliteten avsevärt. Inflygningen av ärtvecklaren kan övervakas med feromonfällor. Den vägledande skadetröskeln för konsumtion- och utsädesärter är 50 ärtvecklare fångade i två fällor. När skadetröskeln överskridits skall det gå 10-20 dagar innan man gör en behandling, eftersom då hinner äggen kläckas och larverna kan bekämpas. I det varma vädret vi har bör det bara gå 10 dagar. Feromonfällorna gillras med 2 fällor per 10 hektar. Ärtvecklarens larver bekämpas med:

  • 0,2 l Mavrik 2F pr. ha.

Kraftiga angrepp av ärtbladlus vid blomning kan ge förlust av blommor. Den vägledande bekämpningströskeln i blomningen är 15-20% angripna plantor. När baljorna är utvecklade och de har börjat svälla är skadetröskeln upp på 50 % angripna plantor. Lössen gömmer sig i knopparna, men hittas genom att slå toppskottet ner i en vit plastburk. Angreppet av ärtbladlus kan variera mycket på samma mark, så markerna bör undersökas på flera ställen. Ärtbladlusen kan bekämpas med:

  • 0,2 l Mavrik 2F pr. ha

Svampsjukdomar och skadedjur i åkerböner

Svampsjukdomar

Åkerbönan är på väg att blomma. Förra säsongen lärde vi oss att kraftiga angrepp av svampsjukdomar kan ge stora avkastningsförluster. Åkerböna kan angripas av flera svampsjukdomar – bland annat av chokladfläcksjuka, bladfläcksjuka och rost. Chokladfläcksjuka kan ge stora skördeförluster. Därför rekommenderar vi att åkerböna behandlas 1-2 gånger. 2 gånger om vädret är mer regnigt än just nu. Första sprutningen vid begynnande angrepp, vanligen i början/mitten av juni vid begynnande blomning. Andra behandlingen utförs vid behov cirka 2 veckor efter första behandling. 

Svenska Foder rekommenderar:

  • 0,5 kg Signum WG pr. ha

Max 2 behandlingar per år och maxdos vid varje behandling är 1 kg pr. ha 

Försöken har visat på nettomerutbyte på upp till 1 600 kr pr ha med 2 behandlingar. Man har också skördat riktigt förnuftiga merutbyten i Danmark där det finns mycket chokladfläcksjuka och i Tyskland där det finns rost.

Skadedjur

Skadedjur i åkerböna är den svarta bönbladlusen och bönsmyg. Skadetröskeln för bönbladlusen är 10-15 % plantor, där bladlusen har börjat att bygga kolonier. Åkerböna kan också angripas av grön ärtbladlus. Lusen kan bekämpas med: 

0,2 l Mavrik 2F pr. Ha 

Bönsmyg är ett ökande problem för speciellt utsädesodlingar. Erfarenheterna från utlandet säger att bönsmygbaggen är svår att bekämpa och att det inte finns någon bekämpningströskel.

Kom ihåg mikronäringsämnen till betor och fodermajs

Variationer i mark- och klimatförhållanden kan vara orsak till att försörjningen av mikronäringsämnena är dåliga. Brist på mikronäringsämnen kan vara svårt att se och uppträder ofta som fläckar i fälten. Det mest optimala sättet att försörja sina grödor med mikronäringsämnen är genom bladgödning, där näringsämnena träffar bladen och upptas direkt där de skall användas.

Borbrist i betor

I fodermajs och betor är det viktigt med en optimal försörjningen av bla. Bor och Mangan. Vår rekommendation är: 

1-2 l Profi ManganNO3 + 1-2 l Profi Bor + 0,3 l NovaBalance 

i grödans 3-4 bladstadie och en gång till 2-3 veckor senare. Tänk på att det är viktigt att NovaBalance tillsätts först och att manganen är ordentligt blandad med sprutvätskan innan Bor tillsätts. Senare användning:

 1–2 l Norotec majs per hektar 1-2 gånger eller 10-15 kg Epso Mikrotop.

Läs mer om rekommendationerna om användning av mikronäringsämnen i växtodlingsbrev vecka 19

Få kontroll på potatismögel från start

Det kräver stor uppmärksamhet att hantera mögelstrategin för potatis, där bestämmelserna justeras årligen. Antalet aktiva substanser minskar gradvis, och det finns en ökande risk för resistens mot de återstående medlen.

Mögelangrepp i potatis

År 2022 var det kraftiga angrepp av mögel och effekten av Revus (mandipropamid) mot mögel var inte lika god på grund av resistens. Härefter har en rad riktlinjer fastställts för hur en mögelstrategi bör planeras och utföras. På så sätt säkerställs effektiv förebyggande av potatismögel, som också förhindrar utveckling av fungicidresistens och nedbrytning av resistensgener.

Följande riktlinjer måste alltid uppfyllas i en mögelstrategi:

  • Håll smittrycket nere
  • Blanda alltid 2 medel (aktiva substanser)
  • Aldrig samma blandning två gånger i rad
  • Aldrig spruta med Zorvec Enicade på ett etablerat angrepp av mögel
  • Stopsprutning ska alltid innehålla både propamokarb (Raport) och cymoxanil (Cymbal) + förebyggande medel
  • Utnyttja både verkningsmekanismer i svampmedel och resistensgener i sorter

Dessa principer justeras i takt med ny kunskap och syftar främst till att säkerställa att effektivt förebygga förekomst av potatismögel, men också förhindra utveckling av fungicidresistens och nedbrytning av resistensgener.

Zorvec Enicade får aldrig användas där mögel har konstaterats på fältet! Det är ryggraden i hela mögelbekämpningen och riskerar att utveckla resistens. Därför ska det användas förebyggande, med Raport och Cymbal som blandningspartners. Zorvec Enicade ska max användas 2 gånger och inte i två efterföljande behandlingar.

Med hjälp av beslutstödssystem kan bladmögel bekämpningen bättre anpassas till den aktuella infektionsrisken. Prognosprogrammen bygger på väderdata och kännedom om bladmöglets biologi. Exempel på beslutsstödsystem som är tillgängliga i Sverige är norska ”VIPS” och danska ”Skimmelstyring” ( utvecklat för stärkelsepotatis). Beslutstöden finns på Jordbruksverket.se sök efter e-tjänsten Prognos och Varning.

Bladmögel och Alternaria Preparat

Du hittar info här: 

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Podcast
Röst från fältet
Tips & Råd
Lars Olsen, Växtdoktorn, studerar blomma av höstraps.

Växtdoktorn: Checklista för höstrapsen

NGT-förädling i labb

Europeiskt ja till NGT-förädling är ett historiskt framsteg för växtodlingen

Upptäck höstens nyheter för växtodling och spannmålsproduktion

Max Landén står i fält med hybridvete.

6Tolv:Utmana det normala!

Raps som börjar blomma

YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor

Kan Fenomen minska viltskador?

DK Sephor håller kylan stången

SU Joran är stabil och mångsidig

Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: