Satsa på friska tunga dikalvar
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Hy-D® skapar hållbar produktivitet för din grisproduktion
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt nummer av Tidningen!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Effektiv ensilering och mjölkproduktion på Komstagården
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt & Nyttigt om växt, grovfoder, spannmål och ensilering
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Ta ett representativt prov på din spannmål
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Ta ett representativt prov på din spannmål
Europeiskt ja till NGT-förädling är ett historiskt framsteg för växtodlingen
Växtdoktorn: Checklista för höstrapsen
Europeiskt ja till NGT-förädling är ett historiskt framsteg för växtodlingen
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
6Tolv:Utmana det normala!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Skånes första AdBlue-depå på plats i Vallåkra
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Ebba Tham – nyanställd nötfodersäljare i Skåne
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Ebba Tham – nyanställd nötfodersäljare i Skåne
Vera gjorde LIA på Svenska Foder
Ebba Tham – nyanställd nötfodersäljare i Skåne

Spannmålsskörden 2024 – hur ser analyserna ut?

Låt oss prata om årets spannmålsskörd en stund. Enligt Ulf Thorpert laboratoriechef för Optilab – Svenska Foders dotterbolag med fokus på analysverksamhet – återstår en del leveranser av vårvete och bönor. I övrigt är det mesta färdigskördat för i år och Ulf och hans team har kunnat se en hel del varierande resultat både när det gäller kvalitet och avkastning.

Skörden har för de flesta rullat på i en jämn takt och all spannmål har hunnit komma på tork och in i lagren i god tid utan väntetider. De olika grödorna har skördats i ”rätt ordning” vilket även underlättat logistik och mottagning. Dessutom har det fina skördevädret påverkat med relativt låga vattenhalter.

Bra falltal och fina proteinnivåer

-Totalt sätt har vi ett bättre år än 2023 med bra falltal på vete och råg samt fina proteinnivåer i maltkornet där även grobarheterna legat bra, konstaterar Ulf. Havre och korn har fin färg och endast ett fåtal leveranser har mörkfärgats av cladosporiumsvamp. De tidigare årens problem med grönskott och grodda kärnor har i år varit betydligt mindre. Även då det gäller toxinnivåer från fältflora är det totalt sett låga nivåer.

Fältprov på fältsvamp

-Vi tog i år ett antal fältprov för att på ett tidigt stadie se belastningen av fältsvamp i de olika områdena, fortsätter han. Endast ett fåtal don-analyser visar resultat över gränsvärdena men ännu är det en liten del havre och vårvete kvar där risken för angrepp är större. Fusariumsvamp har dock till viss del visat sig i laxfärgade kärnor på ett antal maltkornsleveranser.

"Totalt sätt har vi ett bättre år än 2023"

Ulf Thorpert, Laboratoriechef

Småkärniga partier

Lantbrukare i Skåne och i vissa fall även i övriga landet fick problem med småkärniga partier av vete och även korn. Detta problem utreds ännu men mycket tyder på att de höstvetepartier som såtts tidigt och fått mycket regn är mer drabbade.

Vattensjuka marker

-De vattensjuka markerna orsakade syrebrist och försämrad rotbildning vilket försvagade plantorna med angrepp av bland annat rödsotvirus och rotdödare som följd, berättar Ulf. De försvagade plantorna drabbades sen även av alternaria vilket gav svarta ax och små skrumpna kärnor eller ingen kärnmatning alls. I vissa fall orsakade detta upp till 20% skördebortfall.

Mjöldryga

Förekomst av mjöldryga varierar en hel del. Södra Sverige har klarat sig bättre än de västra och östra delarna – där förekomsten är större än förra året och enstaka fall av stinksot har visat sig. När det gäller proteinnivåerna i vete är det mer ojämnt, gödselgivor, jordmån, nederbörd och såtidpunkt har påverkat inmatningen av kvävet.

Svampbehandling gett större avkastning

-Det klart största kvalitetsproblemet denna skörd är dåligt matade kärnor med låga rymdvikter och lägre rensutbyte, säger Ulf. Även här ser vi problem med diverse angrepp till följd av dålig rotutveckling och försvagade plantor, vilket gjort att de lantbrukare som svampbehandlat klarat nivåerna betydligt bättre. Detta ser vi även när det gäller skillnaden i avkastning – där de som svampbehandlat fått en högre avkastning.

Nästa fokus: håll koll på din lagring

Nu väntar nästa steg i spannmålhanteringen: Den viktiga lagringen. Som tidigare år vill Ulf Thorpert tydligt påpeka vikten av bra övervakning av den inlagrade varan och vid temperaturökning agera genom luftning eller torkning av varan.

-De senaste åren har vi sett en hel del lagringsskador på eftersäsongsvaror, och risken med bland annat återfuktning i silo och planlager finns även i år, säger Ulf. Om det finns misstanke om lagerskada bör du ta en hygienanalys för att få en mer tydlig bild av läget.

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Podcast
Röst från fältet
Tips & Råd
Spannmål i provpåsar står i vagn

Ta ett representativt prov på din spannmål

Lars Olsen, Växtdoktorn, studerar blomma av höstraps.

Växtdoktorn: Checklista för höstrapsen

NGT-förädling i labb

Europeiskt ja till NGT-förädling är ett historiskt framsteg för växtodlingen

Upptäck höstens nyheter för växtodling och spannmålsproduktion

Victor Ebel-Spannmålschef-Svenska Foder

Koppla dina insatsvaror till dina spannmålsaffärer

Max Landén står i fält med hybridvete.

6Tolv:Utmana det normala!

Raps som börjar blomma

YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor

Kan Fenomen minska viltskador?

Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: