Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Ett komplement till råmjölken
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Prisvärd syra med bred verkan
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Planera din bulkleverans inför midsommar
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
3 fördelar med PiggyFoss Plus
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt nummer av Tidningen!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vad finns i min silo?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vad finns i min silo?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Effektiv ensilering och mjölkproduktion på Komstagården
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt & Nyttigt om växt, grovfoder, spannmål och ensilering
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vad finns i min silo?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vilka beslut kring spannmål ska fattas och varför?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Växtdoktorn: Checklista för höstrapsen
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt nummer av Tidningen!
Begränsningar skapar kreativitet
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Begränsningar skapar kreativitet
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Begränsningar skapar kreativitet
Nummer 2 av Tidningen ute nu!

Spannmålsskörden – hur ser analyserna ut?

Låt oss prata om årets spannmålsskörd en stund. Enligt Ulf Thorpert laboratoriechef för Optilab – Svenska Foders dotterbolag med fokus på analysverksamhet – återstår en del leveranser av vårvete och bönor. I övrigt är det mesta färdigskördat för i år och Ulf och hans team har kunnat se en hel del varierande resultat både när det gäller kvalitet och avkastning.

Skörden har för de flesta rullat på i en jämn takt och all spannmål har hunnit komma på tork och in i lagren i god tid utan väntetider. De olika grödorna har skördats i ”rätt ordning” vilket även underlättat logistik och mottagning. Dessutom har det fina skördevädret påverkat med relativt låga vattenhalter.

Bra falltal och fina proteinnivåer

-Totalt sätt har vi ett bättre år än 2023 med bra falltal på vete och råg samt fina proteinnivåer i maltkornet där även grobarheterna legat bra, konstaterar Ulf. Havre och korn har fin färg och endast ett fåtal leveranser har mörkfärgats av cladosporiumsvamp. De tidigare årens problem med grönskott och grodda kärnor har i år varit betydligt mindre. Även då det gäller toxinnivåer från fältflora är det totalt sett låga nivåer.

Fältprov på fältsvamp

-Vi tog i år ett antal fältprov för att på ett tidigt stadie se belastningen av fältsvamp i de olika områdena, fortsätter han. Endast ett fåtal don-analyser visar resultat över gränsvärdena men ännu är det en liten del havre och vårvete kvar där risken för angrepp är större. Fusariumsvamp har dock till viss del visat sig i laxfärgade kärnor på ett antal maltkornsleveranser.

"Totalt sätt har vi ett bättre år än 2023"

Ulf Thorpert, Laboratoriechef

Småkärniga partier

Lantbrukare i Skåne och i vissa fall även i övriga landet fick problem med småkärniga partier av vete och även korn. Detta problem utreds ännu men mycket tyder på att de höstvetepartier som såtts tidigt och fått mycket regn är mer drabbade.

Vattensjuka marker

-De vattensjuka markerna orsakade syrebrist och försämrad rotbildning vilket försvagade plantorna med angrepp av bland annat rödsotvirus och rotdödare som följd, berättar Ulf. De försvagade plantorna drabbades sen även av alternaria vilket gav svarta ax och små skrumpna kärnor eller ingen kärnmatning alls. I vissa fall orsakade detta upp till 20% skördebortfall.

Mjöldryga

Förekomst av mjöldryga varierar en hel del. Södra Sverige har klarat sig bättre än de västra och östra delarna – där förekomsten är större än förra året och enstaka fall av stinksot har visat sig. När det gäller proteinnivåerna i vete är det mer ojämnt, gödselgivor, jordmån, nederbörd och såtidpunkt har påverkat inmatningen av kvävet.

Svampbehandling gett större avkastning

-Det klart största kvalitetsproblemet denna skörd är dåligt matade kärnor med låga rymdvikter och lägre rensutbyte, säger Ulf. Även här ser vi problem med diverse angrepp till följd av dålig rotutveckling och försvagade plantor, vilket gjort att de lantbrukare som svampbehandlat klarat nivåerna betydligt bättre. Detta ser vi även när det gäller skillnaden i avkastning – där de som svampbehandlat fått en högre avkastning.

Nästa fokus: håll koll på din lagring

Nu väntar nästa steg i spannmålhanteringen: Den viktiga lagringen. Som tidigare år vill Ulf Thorpert tydligt påpeka vikten av bra övervakning av den inlagrade varan och vid temperaturökning agera genom luftning eller torkning av varan.

-De senaste åren har vi sett en hel del lagringsskador på eftersäsongsvaror, och risken med bland annat återfuktning i silo och planlager finns även i år, säger Ulf. Om det finns misstanke om lagerskada bör du ta en hygienanalys för att få en mer tydlig bild av läget.

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Podcast
Röst från fältet
Tips & Råd

Nummer 2 av Tidningen ute nu!

Man håller i rapsblomma.

Växtdoktorn: Checklista för höstrapsen

Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19

Emil Persson, Komstagården

Effektiv ensilering och mjölkproduktion på Komstagården

Rost, bladlus, rapsvivel, skidgallmygga – agera i tid!

Hantera rapsen rätt, behandling i höstvete och mikronäringsämne – Fokus i fält v. 19

Skördetröska skördar spannmål. I bakgrunden syns träd och ett berg.

Vilka beslut kring spannmål ska fattas och varför?

UTE NU! Nytt & Nyttigt om växt och spannmål – höst 2025

Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: