Den moderna suggan har stor genetisk potential att producera många smågrisar. Hur skall vi tänka praktiskt kring utfodring för att utnyttja den potentialen? Olof Månsson, tidigare Produkt- och försäljningschef för Grisfoder i Svenska Foder, höll på årets upplaga av Grisföretagardagen på Elmia en föreläsning om denna viktiga frågeställning för utveckling inom näringen och i varje besättning.
Suggans produktionscykel kan delas in i fem perioder. För att utnyttja suggans potential maximalt borde utfodringen vara anpassad till hennes behov i respektive period. Detta skulle innebära fem olika foder enbart till suggan.
-Detta är ju inget som idag praktiseras. Men det är något som vi i näringen på allvar måste börja titta närmare på och aktiv jobba med, det står helt klart, säger Olof Månsson.
Hur ska vi då tänka, och lösa det realistiskt, i ett förstaskede?
-På sikt tror jag att det blir oundvikligt att grisgårdarna måste kunna hantera minst tre olika suggfoder, säger Olof Månsson. De tre foder man då i första hand bör satsa på är dräktighetsfoder, övergångsfoder och ett laktationsfoder.
-I perioden mellan avvänjning och seminering har utfodringen som uppgift att stimulera äggens utveckling både till antal och kvalitet, fortsätter han. För att uppnå detta, måste fodertilldelningen vara fri. Helst skulle man vilja ha ett särskilt framtaget foder för denna period. Men redan idag finns ett foder som är ett bra alternativ på marknaden: dräktighetsfodret.
-Huvudfokus för utfodringen under tidig dräktighet måste vara att få suggan i rätt hull. Generellt sett är suggor dåliga foderomvandlare. En sugga som behöver öka 50 kg behöver därför ges cirka 2,5 kg extra foder om dagen, under denna period.
När suggan når senare delen av dräktigheten, syftar utfodringen istället till att stimulera hög födelsevikt på smågrisarna, menar Olof Månsson. Fodergivan för en sugga med normalt hull bör därför ökas under denna period. Dessutom behöver fodret ha en högre aminosyranivå än fodret under den tidiga delen av dräktigheten.
Syftet med utfodringen i övergångs-perioden (2 veckor före till 3 dagar efter grisning) är att göra övergången från dräktighet till laktation så skonsam som möjligt samt att ge snabbt grisningsförlopp.
-Ett övergångsfoder bör därför innehålla rätt fibrer samt lägre protein och aminosyranivå än laktationsfodret, säger Olof.
-Rätt utfodringsstrategi här kan ge upptill 1 extra smågris per årssugga, konstaterar han vidare.
Under laktationsperioden är det övergripande målet med utfodringen en hög mjölkproduktion utan allt för stort vikttapp. Då måste suggan ha ett maximalt foderintag.
-Eftersom den moderna suggan har potential att producera många smågrisar och mycket mjölk, måste man även optimera foderintaget, säger Olof. Det foder man ger under laktationsperioden bör därför vara utvecklat för att stimulera mjölkproduktionen, utan att suggan för den sakens skull tappar i hull.
-Då krävs det att detta foder måste ha såväl hög energinivå och ett högt aminosyrainnehåll, fortsätter han.
Det här är en början i att möta det avelsmaterial vi har idag, för att kunna optimera och utnyttja det på bästa sätt. Genom att analysera de olika perioderna kan vi tillföra det som är suggans behov.
-Med rätt foderstrategi i de åtminstone tre av de fem produktions-faserna, kan vi bättre utnyttja den moderna suggans stora genetiska potential. Men det innebär också att vi ute på gårdarna måste investera i den teknik som krävs för att kunna hantera denna förändring på bästa sätt, avslutar Olof.
