FreshFoss och Deltamin Värme stöttar under sommaren
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Prisvärd syra med bred verkan
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Planera din bulkleverans inför midsommar
Dialyt Express häver diarrér
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt nummer av Tidningen!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vad finns i min silo?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vad finns i min silo?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Hållbart med digital faktura – registrera dig före den 1 oktober!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Effektiv ensilering och mjölkproduktion på Komstagården
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Nytt & Nyttigt om växt, grovfoder, spannmål och ensilering
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vad finns i min silo?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Vilka beslut kring spannmål ska fattas och varför?
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
Utmana det normala!
YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Sista chansen för gräsogräsbekämpning – Fokus i Fält v 19
YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Utmana det normala!
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Skånes första AdBlue-depå på plats i Vallåkra
Nummer 2 av Tidningen ute nu!
Skånes första AdBlue-depå på plats i Vallåkra
Begränsningar skapar kreativitet
Skånes första AdBlue-depå på plats i Vallåkra
Begränsningar skapar kreativitet
Skånes första AdBlue-depå på plats i Vallåkra
Begränsningar skapar kreativitet

Utmana det normala!

Utmana det normala - 6Tolv-projektet

När man pratar med Max, Frans och Per Landén på Charlottenlund återkommer de ofta till ifrågasätta det som är ”normalt” eller ”så har det alltid varit”.

-Vi har sett en förskjutning av hur klimatet beter sig här, konstaterar Max. Även sedan jag började arbeta med gården. Det är en lång period av torr väderlek, som vi måste ta hänsyn till.

-Det är mer som på Österlen idag, fyller Per i. Försommartorka fanns väl vissa enstaka år även tidigare, men idag är det något vi räknar med. Och med det måste vi anpassa vår odling, och tänka kreativt. Inte göra som vi alltid gjort.

Hur är det med reglerna kring gödselspridning från 1 mars? Kan man tänka på ett annat sätt?

-Det är viktigt att titta på vad som fungerar och hur vi verkligen kan utnyttja marken på ett hållbart sätt, säger Per. När vi gödslar vill vi ju att det kommer grödan till del. Säg att det regnar den 10 februari och sen får vi inte regn förrän i början av maj. Är då den 1 mars rätt datum för oss som har varmare tidigare – om vi hade kunnat få ner kväve till grödan tidigare?

-Jag säger inte att det ska vara så. Jag tycker bara att man alltid ska fundera på varför man gör saker som man gör, och om det finns andra sätt att tänka på? Även sådant som vi har levt med under en lång tid? Skulle man kanske kunna vara flexiblare kring datumen beroende på hur det ser ut i verkligheten – olika i olika regionerna? För att utnyttja fälten på bästa sätt: genom att vara hållbara på riktigt?

Även hur man räknar på de insatser man lägger på grödan, är något som hamnar under lupp på Charlottenlund.

-Vi har all tillgänglig information om våra fält idag – och den är lättillgänglig, säger Max. Informationen är uppdaterad, vi vet vad vi har, vi vet vad som saknas. Då vet vi ju också vilka som är våra begränsande faktorer. Då är det detta vi bör agera på. Vi har fokuserat på våra dräneringar under ett par år. Det är ju en viktig del för den allmänna jordhälsan. Vi vet att det kommer att hjälpa upp så att vissa delar av fältet ger bättre avkastningen.

-Det handlar om att jämna ut fältets svagheter, och då ökar man även skörden totalt.

Per nickar instämmande.

-Under tuffare ekonomiska förhållanden bromsar man ofta vissa av de lite dyrare insatsvarorna, som fosfor, eller så väljer man att inte dränera de områden där man ser att man har behovet. Det är självklart så att man måste hålla sin budget. Det är inte underligt att man håller igen. Frågan är bara om det är rätt beslut att fatta, när man egentligen behöver de lite höga skördarna. Frågan är: Vad kostar insatsen per kg kärna? Om du kan öka dina skördar genom att dränera på rätt ställen, eller gödsla upp dina fält där det saknas fosfor, ja, då är det rätt beslut.

-Att det gör skillnad det vet vi, fortsätter han. Sedan är det såklart årsmånen som spelar in och vilket väder vi får – något vi såklart inte kan kontrollera. Men då har vi gjort vad vi kan, och det hade inte blivit bättre, om vi inte hade gjort insatserna. Det långa perspektivet måste finnas med.

Med 6Tolv-projektet fortsätter Max och Frans och Per att utmana sig själv. Mats Kilany som håller i projektet menar att det är lantbruk som Charlottenlund och Bjällerups maskinstation – som vi tidigare berättat numera är del i 6Tolv – som skapar intresse kring att utmana sig själv i sin växtodling.

-Jag vet att alla som är med i vår Facebookgrupp kring växtodling är genuint intresserade av att göra saker bättre och bättre, och då är det bra att benchmark:a sig mot hur andra gör, säger Mats. Det är viktigt att prata om de här sakerna på ett okomplicerat sätt. Det blir också så mycket roligare i det dagliga arbetet. Varför gör vi som vi gör? Kan vi tänka annorlunda? Vad kan vi göra?

-När jag tittar på gårdarna som är med i 6Tolv är det just management som är ledordet, fortsätter han. Dessa två gårdar har ett unikt intresse att fånga upp vad som händer i fält. Att minst en gång i veckan gå över sina fält och inte bara titta från vägen. Det finns en stringens i vad de gör, en tydlig plan, och en tydlig avsikt. Det gör att riktningen blir skarp och resultaten blir därefter. Målsättningen är hög. Siktar man högt osv…

Svenska Foders resa med 6Tolvgårdarna är just att sikta högt och prova nytt. Att både Charlottenlund och Bjällerup har valt Svenska Foder som närmsta rådgivare, innebär att även Svenska Foder måste tänka nytt, jobba hårt för att se hur vi kan ta nästa steg – tillsammans med lantbrukarna. Det är en affärsmodell som skapar trovärdighet. Men hur ser det ut just nu i de tester som gårdarna i 6Tolv-projektet håller i?

-Just nu ser det oförskämt bra ut, säger Mats. Det har överträffat alla mina förväntningar. Maltkornet som såddes den 16 november ifjol har gått i ax (26/5) och ser riktigt fin ut. Nu är det bara att vänta in skörden för att se vad det blir för resultat. Förra årets skörd gav ju 1 000 kg mer per hektar jämfört med vårkorn sått på våren. Förhoppningsvis ser vi samma utveckling i år.

-Hybridvetesorten SU Hyvega som såtts på lätt jord har inte drabbats av torkan på samma sätt som andra vanliga höstvetesorter. Vi har sått Hyvegan både hos Ola Drevås och på Charlottenlund och båda ser väldigt bra ut. Hos Ola har vi sått sorten både på lätta och styva jordar, och vi kan inte se några torkfläckar. Det ser ut att växa väldigt fint. Det ska bli spännande att se hur skörden blir.

Max Landén som är väldigt rationell och inte gärna förskönar förutsättningarna för odlingen generellt säger:

-Det är kul att prova att odla hybridvete. Om vi ser att det är en gröda som klarar torkan bättre på grund av sitt bättre utvecklade rotsystem, så är det självklart en intressant gröda. Detsamma gäller vårkornssådd på hösten. Det här är något nytt för oss och det är kul att testa, det är kul att utmana sig själv – men det är en odling som vi måste lära oss. Ingenting går på första försöket. Utsädesmängd är en parameter vi behöver tänka kring. Både kring höstsådda vårgrödor och hybridvete.

– Men vi måste också vara på det klara med att Hyvegan behöver en merskörd på ca 350 kg/ha, för att täcka den ökade utsädeskostnaden. Det ska vi inte sticka under stolen med.

I vilket fall är det spännande att få följa med på resan. Och se vad som händer när man utmanar det normala. Nu ser vi fram emot skörden!

Vi har sått SU Hyvega både hos Ola Drevås och på Charlottenlund och båda ser väldigt bra ut. Hos Ola har vi sått sorten både på lätta och styva jordar, och vi kan inte se några torkfläckar. Det ser ut att växa väldigt fint. Från vänster Ola Drevås och Victor Ebel Spannmålschef i Svenska Foder.

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Podcast
Röst från fältet
Tips & Råd
Raps som börjar blomma

YaraMila® KOMBI 13-8-14– För en stark och säker start i raps och sockerbetor

Kan Fenomen minska viltskador?

DK Sephor håller kylan stången

SU Joran är stabil och mångsidig

Etana, sorten som fortsätter leverera

Drösningsresistens säkrar din skörd

BlueN ger rapsen extra kvävebidrag under hela växtsäsongen

Nummer 2 av Tidningen ute nu!

Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: