Kalkens betydelse i foder och stall

Vad gör kalk i foder? Hur använder man släckt kalk och varför? Och hur skiljer sig de olika kalktyperna åt? Vi ställde frågan till Nordkalks Elisabeth Erichsen, försäljningsansvarig.

Kalksten bildades för 70-2000 miljoner år sedan (beroende av kalkbrottets läge). Det är ett av världens mest vanliga mineraler. Kalk består av bottensediment av växt- och djur rester som kan vara både porös (krita) eller mer kompakt som i kalksten som packats under lång, lång tid.

-Kalciumkarbonat CaCO3 är mald eller krossad kalksten med hög kalciumhalt av god löslighet, säger Elisabeth Erichsen. Det är en källa som idag används som foderråvara och som klassas som ett makromineral och utgör grunden i en balanserad foderstat.

Beroende av geologiskt ursprung och bearbetningsgrad får kalken olika egenskaper och anpassas efter respektive djurslag. Kalciumkarbonat är en foderråvara som bidrar till friska och sunda djur.

-Kalken behövs för flertalet funktioner som utveckling av skelett och tänder, nerv och enzymfunktion, blodets förmåga till koagulering, upprätta syra och basbalansen, muskelarbete, bildande av äggskal och mjölk för att nämna några, konstaterar Elisabeth.

Nordkalks olika fraktioner används i foderfabrik och optimeras efter respektive djurslag, men kan även säljas i bulk, storsäck 1000 kg och småsäck 15 kg.

Hönskalk
För värphöns är kalcium extra viktigt. De har ett stort behov av tillgång på kalcium nattetid då äggskalet bildas.

-I hönsfoder använder vi både fraktionen 0-0,2 mm och 0,5-2,5 mm kalk, för att ge hönan ett kontinuerligt kalkupptag i blodet över dygnet för en optimal skalbildning, berättar Lotta Waldenstedt, produktchef Fjäderfä.

När hönsen blir äldre minskar deras förmåga till upptag av kalk samtidigt som äggen ofta är något större, vilket medför ett större kalkbehov. Detta gör att det är extra viktigt att förebygga brister hos hönsen under den senare delen av produktionen.

-I kristider är inhemsk produktion viktig – men även ur ekonomisk och hållbarhetsperspektiv, så är Hönskalk en intressant produkt som kan ersätta snäckskal som kräver längre transporter, konstaterar Elisabeth Erichsen.


Vad är släckt kalk och hur verkar det?
Kalksten som blivit termiskt spjälkad genom kraftig uppvärmning >1000 grader till bränd kalk (kalciumoxid CaO) är mycket reaktiv och starkt exoterm – dvs avger värme vid reaktion och är starkt basiskt. Detta kan ge en pH-chock i kontakt med organiskt material och det finns risk för brand. För att minska denna risk tillverkas släckt kalk (kalciumhydroxid Ca(OH)2 ) dvs bränd kalk som har reagerat med vatten, vilket gör att den inte blir lika starkt basiskt som bränd även om den fortsatt är kraftigt pH-höjande.

-Släckt kalk är ett klassiskt, basiskt desinfektionsmedel med effekt mot virus och bakterier (inte mykoplasma). Det används främst för gödseldesinfektion i pulverform eller som utgångspunkt för framställning av kalkmjölk. Det ger effekt mot salmonella, mjältbrand, newcastle mm.

-Det har gjorts studier på desinfektion för att se om finfördelad släckt kalk är effektivt för att minska smittrycket och förhindra smittspridning i besättningar med långvariga kalvdiarréproblem, berättar Elisabeth Erichsen. Man kom fram till att släckt kalk är ett värdefullt komplement till andra åtgärder som rekommenderas för att åtgärda kalvdiarreproblem – som att optimera råmjölksrutiner, göra rent i boxen noggrant och låta den torka ordentligt innan en ny kalv sätts in.

Rekommenderad dosering för desinfektion är: 40 kg släckt kalk tillsätts 100L vatten under grundlig omrörning till kalkmjölk används som nyberedd 40 %-lösning för att aktivera produkten.

VIKTIGT! Att tänka på med släckt kalk:

• Släckt kalk är starkt basisk (pH cirka 12,5) och skapar missgynnsam miljö för bakterier och virus

• Släckt kalk kan skada slemhinnor varför lämplig skyddsutrustning ska användas i all hanteringen. Använd alltid ögon- och andnings skydd för att undvika frätskador, undvik damning!

• Varken djur, barn och husdjur ska ha direkt kontakt med släckt kalk pga irriterande och frätande egenskaper.

 


Taggar: , ,

Kategorier i: , , ,