Var uppmärksam på rapsen – Fokus i Fält

Här kommer några väl valda tankar kring såtidpunkt och plantantal, val av gödningsstrategi i vårspannmålen och tre saker som du ska vara uppmärksam på när det gäller din raps.  Våren va! Nu börjar den!

Såtidpunkt och plantantal

Det går fort dessa dagar och många är redan igång med sådden. Det är viktigt att så så snart jorden är tjänlig på våren eftersom tillväxtsäsongen är så kort som den är. Många år upplever vi också torra perioder under våren och det är därför viktigt med god etablering innan det blir torrt. Om såtidpunkten skjuts upp kostar det snabbt i utbyte. I spannmål är spännvidden kring optimalt antal plantor per m2 stor och måste anpassas efter såtidpunkt, jordtyp och såbädd. Vid tidig sådd väljer man det minsta plantantalet och vid sen sådd det högsta. Spannmål gror vid 2-3 oC och ärter och åkerböner behöver ett par grader varmare. Vi rekommenderar att du sår i följande ordning: Åkerböner, vårkorn, havre, vårvete och ärter.

Vid sen sådd hinner inte plantan att få många sidoskott och därför får man inte gå upp i plantantal för att få ett optimalt antal ax/m2.

GrödaÖnskat* plantantal vid sådd 1. aprilTKV

g

Utsädesmängd, kg pr. ha*Förändring av plantantal för varje dag sådatum skjuts upp efter den 1 april**Sådjup i cm
Vårkorn27555170+ 3-63-4
Havre30040135+ 3-63
Vårvete40041185+ 4-83
Vårraps8043,502
Ärter6022515005-6
Åkerböner4050022006-8

För att få det rätta plantantalet måste man känna tusenkornvikten som finns tryckt på förpackningen. Utsädesmängden kan räknas ut med nedanstående formel.

Antal grobara kärnor pr m2 x TKV (Tusenkornvikt (gram)

 Fältgrobarheten %

=   Utsädesmängd i kg pr ha

Det är viktigt att vara realistisk kring fältgrobarheten och ofta sätts den till 90 % vilket är högt om inte jordbearbetningen är helt i topp. Grödan skall sås på fast botten.

Växtsätt för plantan

 

 

 

 

  • Vårkorn ska sås först när jorden reder sig
  • Sådd i komprimerad fuktig jord orsakar dålig rotutveckling
  • Spannmål bör sås på 3-4 cm djup, på fast botten.

Gödningsstrategi vårspannmål

Generellt bör hela kvävemängden och alla näringsämnena läggas ut vid sådd. Vårspannmålen har en kort tillväxtsäsong, och kommer det en försommartorka är det extra viktigt att alla näringsämnena är nära rotsystemet.

Om inte alla näringsämnen placeras vid sådd bör de tillföras så tidigt i växtsäsongen som möjligt. En sen giva kan ge möjlighet till att reglera den samlade kvävetillförseln efter väderförhållandena i tillväxtsäsongen, och den kan vara med till att öka såkapaciteten under våren. Sen giva kan dock ge för dålig kväveutnyttjande vid torra förhållanden, och större risk för grönskott om torka avlöses av regn. Där man använder flytgödsel bör det myllas ner före sådden för att uppnå det bästa utnyttjandet.

Maltkorn ska så vitt som möjligt gödslas så att du uppnår ett proteininnehåll på mellan 10,0 och 10,5 procent då det härmed uppnås flera fördelar.

  • Du uppnår det ekonomiskt optimala utbytet vid cirka 10,5 procent protein
  • Genom cirka 10,5 procent protein har malten den högsta enzymaktiviteten och bryggkvaliteten och kan då enklast avsättas till mälterierna.

För varje 10 kg N extra per hektar ökas proteininnehållet med 0,2 procentpoäng.

Foderspannmål gödslas efter ekonomiskt optimalt utbyte.

Kom ihåg att tillföra fosfor och kalium

Med kärnan bortförs 3,2 g P/kg och 4,8 g K/k kärna. Om halmen också bortförs från jorden förlorar man 0,9 g P/kg och 7,5 g K/Kg halm. Vid ett utbyte på 6 ton spannmål och 3 ton halm bortförs från jorden cirka 22 kg P och 55 kg K. Denna mängd fosfor och kalium måste man som minimum tillföra marken i gödning för att inte utarma jorden.

Tre saker i rapsen att vara uppmärksam på

1. Ljus Bladfläcksjuka

En mild vinter och fuktigt väder under en längre period på höst och vinter är bra betingelser för Ljus Bladfläcksjuka. Så det finns god anledning till att hålla ett öga på svampen.

Ljus Bladfläcksjuka

Ljus Bladfläcksjuka

Ljus Bladfläcksjuka

Större angrepp förekom i Skåne våren 2016, men utvecklades inte vidare när vädret blev torrt och varmt. Innan dess förekom större angrepp i Skåne senast 1995.

Behandling med Proline är möjlig från DC 53. Effekten av bekämpning vid denna tidpunkt är dåligt undersökt.

De senaste årens danska försök med svampbekämpning av Ljus Bladfläcksjuka har visat att det relativt sällan är lönsamt att bekämpa symptomen. Kanske för att angreppen har gått tillbaka av sig själv till följd av efterföljande torra perioder. I Storbritannien däremot ger svampsjukdommen stora förluster i rapsodlingen.

Jordbruksverkets bekämpningströskel är 15-25 % angripna plantor, i Danmark rekommenderas bekämpning redan vid 5 % angripna plantor. Symptomen på Ljus Bladfläcksjuka är mörka fläckar med vita sporansamlingar, som liknar små snöbollar.

Från DC 53 och med tillväxt i plantorna, kan Ljus bladfläcksjuka bekämpas med:

  • 0,6-0,7 l Proline pr ha

 2. Kom ihåg bor till höstrapsen

Raps är en av de mest känsliga grödorna, när det gäller borbrist. Plantan använder bor vid tillväxtpunkten och vid brist avtar tillväxten eller slutar helt. Borförsörjningen är därför också viktig i de tidigare stadierna för att ge sidoskotten en bra start. Vi kan förvänta borbrist i år eftersom det kommit relativt mycket regn under vintern, och eftersom bor har tendens att lakas ur jorden.

Borbrist ses oftast vid höga reaktionstal, under torra förhållanden eller under ogynnsamma tillväxtförhållanden – eftersom bor absorberas med vätskeflödet i plantan.

Vi rekommenderar att använda:

  • 1,0 l Profi Bor 150 per ha så snart det är möjligt

2. Tillväxtreglering av höstrapsen

Du har möjlighet att styra rapsens tillväxt med Caryx, vilket man särskilt bör överväga på fält med högt plantantal, samt på fält med stor utbytespotential.

Vi rekommenderar att man använder:

  • 0,7 l Caryx pr ha, när rapsen är 20-30 cm hög.

Tillväxtreglering i höstraps ger följande effekter:

  • Sidoskotten kommer upp, vilket ger ett tjockare lager skal.
  • Plantans längd reduceras och därmed minskas risk för liggsäd
  • Skörden blir enklare och snabbare, då plantans längd minskar.

 


Kategorier i: , , ,