Sök
Stäng denna sökruta.

.

.

Anpassad kvävegiva viktigare än någonsin

Att det varit turbulent på råvarumarknaden det senaste halvåret har vi alla kunnat följa. Väldigt få kunde i början av året ana, än mindre förutse att vi skulle ha de priser som vi har idag på bland annat spannmål, raps eller mineralgödsel. Helt nya prisnivåer på både intäkts- och kostnadssidan gör att det finns skäl att fundera lite extra på sin kvävestrategi till 2022

Text: Hugo Hjelm, Yara

Sommarens och höstens allmänna prisrusning på råvaror har slagit ojämnt i lantbrukets olika produktionsinriktningar. På växtodlingssidan har spannmåls- och rapspriserna gått upp till tämligen trevliga nivåer. Dessvärre har animalieprodukter inte alls hängt med och därmed pressat lönsamheten hårt på kött- och mjölkgårdar. På förnödenhetssidan har kostnaderna ökat i allmänhet. När det gäller mineralgödselkväve har kraftigt ökade naturgaspriser drivit upp gödselpriserna till rekordnivåer. Oavsett produktionsinriktning kommer det vara viktigare än någonsin att gödsla rätt nästa år.

Bestäm kväveoptimum

Går både priserna på intäkts- och kostnadssidan upp så påverkar det inte gödslingsoptimum speciellt mycket. För höstraps ger till exempel höstens prisläge på 20 kr/kg för kväve och ett rapspris på cirka 6 kr/kg ingen skillnad i gödslingsoptimum jämfört mot prisläget våren 2021. Däremot så kan osäkerheten i kommande priser bli en utmaning.

Samma sak gäller för spannmål, om både intäkts- och kostnadssidan ökar så påverkar det inte gödslingsoptimum i någon större grad. Men om spannmålspriserna skulle bli riktigt låga i kombination med höga gödselpriser så får det givetvis en effekt. I tabell 1 och 2 har vi använt oss av gödslingsstrategiförsök i höstvete 2015-2020, totalt 44 försök, för att illustrera olika prisscenarier. I beräkningarna har vi utgått från en prisskillnad på 10 öre/kg mellan fodervete utan proteinbetalning och vete med proteinbetalning.

Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete med proteinbetalning

Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete med proteinbetalning. Tabellen förutsätter en prisdifferens på 10 öre/kg mellan kvarnvete och fodervete. Beräkningarna baseras på svenska kvävestrategiförsök 2015-2020 utförda på jordar med avkastningspotential på runt 10 ton/ha ett normalår.

Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete utan proteinbetalning

Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete utan proteinbetalning. Beräkningarna baseras på svenska kvävestrategiförsök 2015-2020 utförda på jordar med avkastningspotential på runt 10 ton/ha ett normalår.

För fodervete innebär dagens prissituation att tabellgivan fortfarande är 200 kg N på jordar där man kan ta 10 ton i skörd. För kvarnvete blir slutsatsen densamma, men på en lite högre nivå för att nå upp i rätt proteinhalt. Förändringar i kväveoptimum uppstår i tabellens extremer. Kostar kvävet 25 kr/kg och brödvetepriset skulle vara 1,50 kr/kg blir tabellvärdet givetvis lägre, men ger då också som slutresultatet en lägre skörd och ökad risk för nerklassning till foder.

På förnödenhetssidan har kostnaderna ökat i allmänhet. När det gäller mineralgödselkväve har kraftigt ökade naturgaspriser drivit upp gödsel-priserna till rekordnivåer. Oavsett produktionsinriktning kommer det vara viktigare än någonsin att gödsla rätt nästa år.

Hugo Hjelm, Yara

Anpassa kvävenivån

Tabellvärden är ett medeltal och ska alltid anpassas till behovet i dina fält. Från de senaste årens nollrutemätningar vet vi att markleveransen varierar jättemycket. Kvävebehovet skiljer sig inte sällan 60-80 kg N/ha mellan fält och det finns gott om exempel på ännu större skillnader.

Dela kvävegivan för att få bättre kväveeffektivitet och anpassa kompletteringsgivorna efter kvävebehovet. Använd nollrutor för att bedöma markleveransen i dina fält. Använd Yara N-Tester, kvävestickor och/eller anlita en rådgivare som mäter nollrutans kväveleverans med N-Sensor.

För raps är klippningar nu i höst till Svensk Raps kvävevåg ett mycket användbart verktyg. Ett kilo mer biomassa per kvadratmeter nu på hösten innebär en besparing på 60 kg N per hektar i vår.

Precisionsgödsla

Ju större variationer i jordart och/eller mullhalt desto större vinst blir det med precisionsgödsling. Det finns numer två välbeprövade alternativ att variera kväve med, Yara N-Sensor eller spridning efter satellitkartor. N-Sensortekniken som mäter variationerna i kvävebehov medan du sprider gödseln har använts och förfinats i mer än 20 års tid. För den som inte vill investera i en egen N-sensor finns det maskinstationer över hela landet som tar på sig spridningen.

Nollruta med låg kväveleverans, plantorna är blekgröna

Nollruta med låg kväveleverans, plantorna är blekgröna, dåligt bestockade och kortare än omgivande fält. Foto: Yara Sverige

Nollruta med mycket hög kväveleverans

Nollruta med mycket hög kväveleverans, plantorna ärnästan lika gröna som omgivande fält och har samma höjd.
Foto: Yara Sverige

Om man vill köra själv men inte investera i en N-Sensor så är tilldelnings-kartor från satelittjänster ett intressant alternativ. Kostnaden för ett fullt abonnemang på Yaras satelittjänst atfarm är ett par tusenlappar, och då kan man göra obegränsat antal tilldelningskartor på ett obegränsat antal fält. För den som vill börja att testa på ett fält finns gratisabonnemang.

Ta tillvara på vallens baljväxter

Klöver och lusern i vallarna drar ner kvävebehovet förutsatt att det finns plantor. Inventera dina fält på våren och gör en bedömning av plantantalet. Det är främst i nyanlagda vallar det kan finnas baljväxtplantor i tillräckligt stort antal för att minska kvävegödslingsbehovet. I äldre vallar och andra vallar med låg mängd klöver och/eller lusern ger en lägre kvävegiva bara lägre skörd och en väsentligt lägre proteinhalt.

Värdera också kvävegödslingens effekt på råproteininnehållet i vallfodret. Räkna på kostnaden i foderstaten om en låg proteinnivå i vallen måste ersättas med inköpt protein. Börja precisionsgödsla vallarna, det går utmärkt att sprida kväve i vallarna med hjälp av satellitbilder och de tilldelningskartor du kan exportera från atfarm. Använd förra årets satellitbilder till årets första skörd.

Glöm inte fosfor och kalium

Många års fältförsöksverksamhet talar sitt tydliga språk när det gäller gödsling till vårsäd – kombisådd med NPK ger en högre skörd. Ju lägre markvärden du har desto större utväxling får du. Kombisådden av NPK ger också ett högre kväveutnyttjande. Jämför man bredspridd ammoniumnitrat med radmyllad NPK så har fältförsök visat på en förbättring på 10-20 % i kväveutnyttjandet till den kombisådda NPK:ns fördel. Men lägg inte allt kväve vid sådden i vårsäd. Komplettera efter behov när du vet hur grödan utvecklar sig och hur stor markleveransen blir.

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Röst från fältet
Tips & Råd
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: