Sök
Stäng denna sökruta.

.

.

Hur länge kan jag snåla med P och K?

Plantornas tillgång på fosfor och kalium är avgörande för odlingsresultatet. Snålgödsling kan vara tillfälligt motiverat vid höga gödselpriser, men den riskerar göra ett ordentligt hål i intäkterna i det långa loppet. Olika grödor och marker har också olika krav på P och K gödsling, håll koll på dina grödors behov och markvärden, och lägg fosfor och kalium där du får bäst utväxling per kilogram gödsel.  Av Hugo Hjelm, Yara

De höga priserna på fosfor och kalium som vi sett hösten 2021 och under 2022 har av naturliga skäl satt avtryck på många gårdars gödslingsstrategier. Men i längden finns det inga genvägar – låga markvärden för P och K innebär en lägre bördighet och ofrånkomligen lägre skördar. Vid låga markvärden och krävande grödor kan dessutom besparingen blir dyr i form av ett ordentligt skördetapp. 

Höstraps ger hög utväxling på P och K

Höstraps är känslig för svag växtnäringstillgång vid etableringen. Vi har under många år sett mycket goda resultat med YaraMila Raps (17-5-10 S+B) som förutom N, P och K innehåller svavel och bor anpassad för höstrapsens hösttillväxt. I en försöksserie 2010–2011 gav gödslingen ca 300 kilo skördeökning per hektar för NPK innehållande 17 kilo P och 42 kilo K, detta i jämförelse med att bara använda kväve och svavel på hösten. I dessa försök var markstatus P-AL-klass II–III.

Kombiså P till höstsäd

Om höstsädsplantan har för liten tillgång till fosfor på hösten drabbas bestockningen negativt och vi får ett tunt bestånd. Ett sådant bestånd kan vi inte kompensera på våren med gödsling. I höstvete har vi under de senaste åren i flera försöksserier kunnat konstaterat att vi på jordar i P-AL-klass II tappar ca 400–600 kilo per hektar i skörd om vi utelämnar höstgödslingen. I vanliga fall betalar det väl fosforkostnaden redan första året, och så är även fallet med prisbilden för närvarande. Stora delar av arealen på lerslätterna i Svealand och norra Götaland ligger numer i P-AL klass II eller låg klass III. Detta till följd av många år med lägre tillförsel av P än vi fört bort. På dessa marker är rådet att kombiså ca 15–20 kilo P som i första hand YaraMila Höst 10-14-12 och i andra hand P20 vid sådd.

K är viktigt på lättare jord

På lättare jordar och andra kaliumfattiga jordar kan gödsling med kalium vara en viktig faktor för övervintring av höstsäd.  Man behöver inte vara jätteorolig så länge kaliumtalet ligger på K-AL-klass III eller högre i marken. Då kan man på ett års sikt tära på kaliumförrådet, alternativt lägga kalium till kommande vår. Till skillnad från fosfor så får vi bra effekt av kalium även som tidig vårgödsling bara inte markvärdena är alltför dåliga.

På mark i K-AL-klass I–II behövs en hel del kalium, och då är i första hand YaraMila Höst 8-10,5-20 Mn eller PK 11-21, ca 150–200 kilo per hektar vara ett bra val för att säkra etablering och övervintring. På lätta jordar är fosforgödsling aktuell upp till klass III på samma sätt som för lerjordarna.

Risk för manganbrist

På jordar där man brukar ha manganbrist i höstsäd har vi nu under att antal år sett mycket goda resultat av att gödsla med YaraMila Höst 8-10,5-20 Mn. Vi får med denna gödsling både en lokal effekt av försurande kväve som frigör markens mangan och dessutom en direkt effekt av manganet i produkten. På jordar med risk för manganbrist bör man absolut inte fuska med höstgödslingen eftersom det riskerar hela odlingen. I första hand används YaraMila Höst 8-10,5-20 Mn med 150–190 kilo per hektar. 

Kombiså NPK om högt pH

Om man har kalkrika jordar och pH över 7,5 fastläggs fosfor starkare och kaliumupptaget försämras samtidigt som manganförsörjningen blir mycket dålig. Under dessa förutsättningar bör man alltid försöka kombiså med NPK både i höstraps och höstsäd. Som regel på kalkrika jordar med högt pH bör man gödsla med P och K som om man hade en klass lägre än den man fått vid markkarteringen.

Så här prioriterar du P och K vid höstsådden

  • Prioritera P och K på hösten till höstraps och höstkorn, fusk i dessa grödor ger störst skördeförluster.
  • Prioritera också P till höstvete på mark i klass II, snålar du här så tappar du 400 – 600 kg i skörd per hektar. 
  • Höstvete på jord i övre delen av klass III ger en skördeförlust på 100 – 200 kg/ha om man sår utan P och K. Ska du snåla, så snåla här, men bara enstaka år.
  • I höstråg och höstrågvete finns det färre försök i Sverige men det finns goda skäl att räkna med att behovet för dessa grödor är samma som för höstvete.
  • Manganbristproblem i höstsäd botas bäst med YaraMila Höst 8-10,5-12 Mn, som utöver NPK också innehåller mangan. Observera att det finns en annan YaraMila Höst (10-14-12) som inte innehåller mangan och som är för jordar utan manganproblematik.

 

Yaras två digitala verktyg för PK-gödsling

Bördighetsanpassad gödsling är ett Yara verktyg för beräkning av gödslingsbehovet utifrån markvärden och förväntad skörd. Verktyget anpassar rekommendationerna efter vilka grödor som odlas i växtföljden och är ett bättre alternativ till tabeller med riktvärden.

PK-beräkning. Används för att hitta lämpliga växtnäringsprodukter för din gård. Det ger samtidigt en beräkning av bortförsel och tillförsel av fosfor och kalium. Verktyget använder du för att planera produktval och se hur ditt val påverkar växtnäringsbalansen i olika grödor och i växtföljden.

Inlägg som kanske intresserar dig: Rätt PK-gödsling avgör skördepotential

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Röst från fältet
Tips & Råd
Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: