Andreas Folkesson i Östra Sörby på Öland odlar både majs och vall till sin mjölkproduktion. Andreas vill ha en så hög proteinhalt som möjligt i sitt grovfoder och det får han bland annat med hjälp av Optivall Perfekt, som har en hög baljväxtandel. Det ger resultat i produktionen.
Andreas Folkesson som tillsammans med sin fru Lovisa driver gården i Östra Sörby, på Öland, flyttade hem till föräldragården 1995 för att så småningom helt ta över verksamheten 2005. Vid detta tillfälle hade man 60 uppbundna kor och man våndades hur man skulle göra, om man skulle fortsätta, och hur man i så fall skulle fortsätta. Valet föll på att satsa ändå – och på att investera i mjölkrobot, en Lely.
-En viktig anledning till att vi ville skaffa mjölkrobot var att vi ville kunna sköta driften själva och ändå ha ett drägligt liv. Att bibehålla en viss flexibilitet. Det är väldigt svårt att hitta personal. Bristen är stor, och man måste dessutom hitta mänskor man kan lita på, som stannar och vill göra ett bra jobb. Då måste man vara säker på att man kan sköta det själv, om man skulle mista någon anställd.
Idag har man 2 anställda, 1 på 100 % och en på 80 %, med en välfungerande produktion.
-Produktionen består idag av 200 godkända bås i stallet med en rationell mjölkdrift för våra 165 kor, berättar Andreas. Den första investeringen vi gjorde bestod av två robotar, och sedan dess har vi investerat i ytterligare en.
Produktionen går mycket bra: hans djur producerar 37 liter mjölk per ko och dag med en fetthalt på 4,3 fett och 3,5 i protein.
-Nästa mål är att komma upp på 12 ton mjölk per ko och år, framemot jul, säger Andreas.
Arbete för en god mjölkproduktion
Arbetet med att få en god mjölkproduktion i Andreas och Lovisas besättning hänger självklart mycket på grovfoderproduktionen. På gården odlar man på sammanlagt cirka 150 hektar – där 95 hektar av dessa består av vallodling och 26 hektar är majsodling. Den odlingsmark Andreas förfogar över är till stor del en vattenhållande jord – morän med lera i botten. Dessa jordar fungerar bra med Optivall Perfekt, som är verksamhetens val av vallblandning. Optivall Perfekt är en högavkastande, uthållig torktålig vall som passar bra på dessa breddgrader. För att få rätt ekonomi och balans i fodret kör de 4-skördesystem.
-Vi utfodrar djuren med vall- och majsensilage samt ett fetthaltshöjande kraftfoder, Rosa Smör, fortsätter Andreas. Vi har valt att inte ha något koncentrat, vilket är ganska ovanligt, och därför behöver vi mycket protein för att få en så hög avkastning som möjligt. Då är Optivall Perfekt en bra vallblandning som kombinerar Rörsvingeln Karolina för ett bredare skördefönster och en hög baljväxtandel med lusern.
– Vi blandar två vallskördar för att hålla en jämn nivå på fodret över hela året, plus majsensilage. Avkastningen på vallen måste ge avkastning i stallet – det är därför helt väsentligt att vi är noggranna med vallskörden och kvaliteten på vallen.
Skördetankar
Förstaskörden tog man den 27 maj, och var bra. Andra skörden var normal.
-Sedan har det varit tungt, konstaterar Andreas. Vi har inte fått regn från i princip midsommar, så tredje skörden, som vi tog i månadsskiftet juli-augusti, var lika dålig som tredje skörden ifjol. Sedan dess har det kommit runt 6-7 millimeter. Nu hänger det på fjärdeskörden, som vi allra senast kan ta den 13 oktober. Efter förra årets torka hade insådderna tagit mycket stryk och vi fick så om dem.
Till sin hjälp i vall- och majsodlingen har han FarmaAC på Öland som är en etablerad maskinstation verksam i Kalmar-, Kronoberg och Blekinge län sedan 2008.
-Ska jag samarbeta med någon, vill jag ha någon som är noggrann och effektiv. Det får jag när jag anlitar FarmAC. Det är därför vi har avvecklat mycket av vår egen maskinpark – sist sålde jag gödningsspridaren.
Satsning för framtiden
Ett nytt projekt på gården, som Andreas brinner för, är en solcellspaneler. Han har gjort en stor investering, där han placerat ut solcellspaneler på två södertak.
-Tanken är självklart att kunna försörja min egen anläggning och dessutom sälja överskottet, framförallt på sommaren.
-Det är 8-9 års payoff på investeringen, säger Andreas Folkesson, när han visar oss runt på anläggningen. Jag ska kunna plocka ut mellan 35-50 öre på överskottet. Snittet i juli månad var 850 kilowatt per dygn. Min egen förbrukning var 450-500 kilowatt per dygn. Vi får alltså ut dubbelt så mycket el som vi gör av med. Utan arbetsinsats. Det är såklart väldigt intressant.
-Så vi behöver regn, men under tiden har vi gott om sol, då går ju elproduktionen bra, avslutar han.
Några nyckelfaktorer i Folkessons produktion:
