Havre är en nygammal spelare på spannmålsmarknaden, som blivit allt hetare. Livsmedelskonsumtionen av havre ökar för varje år nationellt, men det blir ändå en post kvar på cirka 130 000 ton som går på export. Kvaliteten för året bestämmer hur mycket av detta som blir grynhavre eller foderhavre.
Idag är det en väldigt spännande gröda, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv – inte minst den svenskodlade havren.
Stor efterfrågan på svensk havre
Victor Ebel, spannmålsansvarig i Svenska Foder menar att det finns en stor efterfrågan på just svensk kvalitetshavre – och att de svenska lantbrukarna är duktiga på att odla för kvalitet samtidigt som odlingsbetingelserna i landet är goda. Valet har genom åren stått mellan maltkorn och havre och där havren mer och mer tappat attraktionsförmåga.
–Maltkorn är fortsatt intressant, men har ändå svalnat en del på grund av en minskad konsumtion av öl på grund av Coronapandemin (och restriktionerna som följt kring restauranger, barer, mässor och festivaler). Havren har därför tagit upp den tappade handsken som utmanare. Havrepriset sköt i höjden under torkåret 2018 och har sedan dess hängt kvar till viss del.
Produktion av havreprodukter ökar
Och livsmedelsproduktionen av havrebaserade produkter ökar för varje år. Arten har blivit väldigt eftertraktad i produkter som havredrycker och andra alternativ till mjölk.
–Vi ser en förskjutning av efterfrågan, och idag är havrepriserna riktigt bra, konstaterar Victor Ebel. Vi ser inte heller en avmattning av efterfrågan, snarare tvärtom – livsmedelshandeln ser ökad försäljning på nya produkter och det här ska vi givetvis försöka fylla med den svenska odlingen.
Efterfrågas på den tyska marknaden
–Den tyska marknaden väldigt intresserad av den svenska havren, fortsätter Victor. Havreodlingen har ett mycket gott rykte och vi tar inte sällan in vara som ligger mellan 56-59 kg/hektoliter – något som är väldigt ovanligt i grannlandet Danmark och även i Tyskland. Den svenska kvaliteten har ett starkt rykte, och det ska vi ju fortsätta att försöka slå mynt av. De svenska odlarna är duktiga på kvalitet, och det ska givetvis premieras.
Farm Mac odlar gärna havre
Någon som tagit detta på allvar är företaget Farm Mac som utgår från Halmstadgården utanför Svalöv och som drivs av Per Christerson och Krister Wiengren. Verksamheten består av mobil, flexibel och kostnadseffektiv teknik för lagring och hantering av spannmål. Dessutom brukar man 1250 ha odling, i en mix av ägd och arrenderad mark. Per Christerson tar emot på Halmstadgården för att prata havreodling.
Prissättningen bättre
– Under många år låg prissättningen helt fel på havre, men idag ser det glädjande nog annorlunda ut – vilket gör det till en mycket intressant gröda, konstaterar han. Det kan vi tacka förändringen i livsföringen och all den produktutveckling som skett på havreprodukter i såväl Sverige som utomlands. Dessutom har maltkornet tappat något i attraktion just för tillfället.
Havre passar bra in i växtföljden
För Farm Mac passar havren bra in i växtföljden – det är en vårsådd gröda som kan mota renkavlen på deras fält. Farm Mac odlar mycket höstvete och behöver rätt avbrottsgrödor för att bibehålla sina goda skördar.
– Jag har alltid tyckt om havreodling och som förfrukt är det en otrolig gröda, om man som vi har mycket vete i växtföljden, fortsätter Per. Men även som förfrukt till rapsen är havreodling bra. Min erfarenhet är att det också ger färre problem med spillplantor.
– I år har vi snittat 6500 kg/ha på havresorten Delfin, med utsäde som vi köper från Vallåkra Lantmannaaffär, avslutar Per Christerson.
Våga testa havreodling!
Victor tycker därför att de som är pigga på att testa havreodling, inte ska tveka.
– Du behöver ju inte börja med ett jätteareal. Varför inte testa en 10-20 hektar, och se hur det fungerar. Och sen kan avväga om man vill skala upp. En sak är säker: marknaden vill åt den svenska havren. Det är en bra signal för lantbruket!
– Livsmedelskonsumtionen av havre ökar för varje år, men det blir ändå en post kvar på cirka 130 000 ton som går på export. Kvaliteten för året bestämmer hur mycket av detta som blir grynhavre eller foderhavre.
