Frans Brodde, växtodlare i Vellinge
Text, bild och illustrationer: Yara Sverige
Det finns flera exempel på hur gårdar under 2020 lyckats få hög skörd och jämn kvalitet på fält
med varierande markförhållanden tack vare Yaras kvävestyrning. Verktyg som Yara N-Sensor®, atfarm, Noll och Maxrutor, Yara Handsensor och N-Tester BT bidrar till att gödslingen effektivt kan anpassas och skillnader i markens varierande kväveleverans kan jämnas ut. Teknikutvecklingen har gjort att det verkligen finns ett eller flera verktyg för alla gårdar i arbetet med att träffa rätt med kvävegödslingen.
Precisionsodla från rymden
Är det möjligt att precisionsodla fälten från rymden? Svaret är ja och utan tvekan är precisionsodling via satellit här för att stanna. atfarm är Yaras senaste flaggskepp inom precisionsodling. Likt Cropsat är det enkelt att arbeta med och skapa styrfiler för justering av kvävegivan på fälten. I atfarm finns funktioner som är utvecklade för användning i Yara N-Sensorn – det byggs på mångårig toppkunskap i precisionsodling. atfarm lanserades våren 2020 och Frans Brodde med gård i Vellinge anmälde direkt intresse för att testa tjänsten. Frans är växtodlingsrådgivare på HIR Skåne men även lantbrukare i sydvästra Skåne. Han använde atfarm både till sina HIR-kunder och även hemma på gården. Första odlingssäsongen med atfarm gav flera intressanta erfarenheter. Framför allt var det två fält som utmärkte sig hemma hos honom; ett med vårkorn och ett med höstvete. Dessa var mycket intressanta att följa via atfarm satellitbilderna. Vårkornsfältet var delat 2019 mellan sockerbetor vårkorn.
– Gränsen mellan de olika förfrukterna syntes väldigt tydligt för blotta ögat på satellitbilderna och jag tänkte: hur ska jag kunna få till en bra gödsling här, minns Frans.
Men med hjälp av Nollrutan i den övre delen i fältet och atfarm blev det möjligt att skapa en tilldelningskarta för att anpassa kvävebehovet utifrån inomfältsvariationen och den synbara förfruktseffekten (se bild 1).
– Kväveanpassning till vårkorn är svårare än till höstvete, så jag satte en min-nivå och ett maxtak för kvävegivan som försiktighetsprincip. Skörden landade på 8,4 ton per hektar och proteinhalten blev godkänd. Bra resultat, men här finns definitivt mer att lära inom kväveanpassning till nästa säsong menar Frans.
Fri styrning med atfarm i höstevete
Nästa fält var ett höstvetefält där atfarm användes i samband med kvävekomplettering under stråskjutningen (DC 37) (se bild 2). Här begränsades inte kvävegivan med ett min- eller maxtak utan atfarm fick variera kvävegivan fritt.
atfarm gav mer kväve på de delar av fältet som hade en lägre kväveleverans och mindre på de med högre kväveleverans, allt enligt vad vi ibland kallar ”Robin Hoof-metoden”. Tack vare denna utjämning blev fältet mycket jämnt.
– Det blev oförskämt jämn skörd på fältet som har relativt ojämna förutsättningar och skördepotential, det är ganska otroligt, enligt Frans. Det hjälpte givetvis att det kom ett rejält regn till midsommar, det gav bra effekt på insatsen. Skörden landade på strax under 11 ton och protein-halten pendlade mellan 11,6 och 12,1 procent. Till nästa år ska jag lägga ut fler Nollrutor och definitivt använda atfarm igen, avslutar Frans.
– Vetefältet blev jag väldigtnöjd med. I de allra sämsta delarna av fältet var jag tvungen att göra mindre finjusteringar av kvävegivan i traktorn,
det blev en variation på hela fältet från 245 kilo N per hektar ner till som lägst 195 kilo N.
Frans Brodde
Bild 1. Biomassakartan (gröna kartan) är från ett vårkornsfält med olika förfrukter. De två gula ytorna längst upp på den gröna kartan visar Nollrutorna som blev basen för tilldelningsfilen (blå kartan).
Bild 2. Biomassakartan (gröna kartan) från ett höstvetefält där atfarm användes i samband med kvävekomplettering vid stråskjutning. Tilldelningsfilen (blå kartan) är resultatet av “Robin Hood-metoden”, utjämning av kvävegivan. Skörden landade en bit över 11 ton med 11,6-12,1 procent protein fördelat jämt över fälten.
atfarm – ett digitalt verktyg utvecklat för att så enkelt som möjligt kunna följa tillväxten i dina grödor och skapa en anpassad gödsling.
Det sker med hjälp av satellitbilder som gör att du nu mycket enkelt kan övervaka dina grödor och optimera gödslingen. Några exempel:
- Biomassakartor – kontinuerlig övervakning och jämförelse med föregående säsong
- Stöd till tilldelningskartor
- atfarm-appen – används i fält och om du har en spridare som inte kan styra gödslingen efter tilldelningsfil
Kategorier i: I fokus, Instagram, Startbildspel, Växtodling