Fokus i fält 2/2020 – Gödselstrategi i höstgrödor 2020

• Gödselstrategi i höstsäd 2020
• Var extra uppmärksam på att tilldela tillräckligt med svavel i år
• Kom ihåg mangan till höstsådden

Gödselstrategi i höstgrödor 2020

Stor variation i höstgrödorna

Den våta hösten och vintern präglar fortsatt höstgrödornas tillstånd. Generellt står det fint, men det finns sent sådda grödor på vattensjuka arealer som står tunnt – och det finns områden som måste sås om.

Det bör även under 2020 vara fokus på en gödningsstrategi som ger en harmonisk tillväxt, liksom att man bör göra en effektiv växtreglering.

Höstraps: Höstrapsfälten ser mycket fina ut och de flesta lokaler har ett bra plantbestånd för att ge kraftiga plantor som har plats för sidoskott.

En sen andra giva eller en tredjegiva kan dock hjälpa att begränsa risken för liggsäd, och säkra tillräcklig näringstillförsel för god skidfyllning. Det är viktigt at det också är kväve tillgängligt vid skidfyllningen, eftersom kvävet inte är lika mobilt i en rapsplanta som i en spannmålsplanta.

Höstsäd: I år bör höstgrödorna inte startgödas för tidigt eller för kraftigt. Du kan välja mellan två strategier:

1. Tvådelad giva av kväve, t.ex. 30/70 vid företrädesvis tillväxtstart och stadie 31-32
2. Tvådelad giva av kväve som mest är aktuell om gödningstyperna kräver det, eller om man tillför stora kvävemängder som tillexempelvis brödvete eller om du graderar efter biomassemätningar.

Gödningsstrategi, kvävefördelning till höstspannmål och höstraps under 2020

Fosfor, kalium och svavel m.m. skall du tillföra så tidigt i växtzonen som möjligt, normalt vid den första gödningsspridningen eller en särskilt tidigt giva. Kom ihåg svavel, i synnerhet bör vinterrapsen få svavel tidigt på våren, medan brödvete också bör tillsättas svavel vid proteingödslingen. Höstraps och vanligt gräs bör tillföras 20 procent svavel i förhållande till kvävemängden, medan de övriga grödorna bör tillföras 10 procent svavel i förhållande till den totala mängden kväve.

Hur mycket fosfor och kalium behövs?

Med kärnan för man bort cirka 3,2 g P/kg och 4,8 K/kg kärna. Om halmen också bortförs från marken för man bort ytterligare 0,9 g P/kg och 7,5 K/kg halm. Vid ett utbyte på 9 ton vete och 4,5 ton halm bortförs från marken cirka 32 kg P och 77 kg K per ha. Denna mängd fosfor och kalium får man som minimum tillföra marken i gödningen för att inte utarma marken.

Var extra uppmärksam på att tilldela svavel i år

Svavel är ett nödvändigt näringsämne för alla plantor och svavelbehov påverkar utbytet, proteinprocenten och proteinkvaliteten. Därför är det viktigt att vi kommer ihåg svavel till att grödor.

På grund av industrins rensning av rökgaser har tillförseln av svavel från atmosfären fallit från över 30 kg per hektar under 80-talet till idag då det ligger på under 5 kg svavel per hektar.

Kväve och svavel är tätt förbundna i processerna i plantan. Vid svavelbrist kan nitrat inte reduceras till ammonium och det ackumuleras nitrat i plantans rötter. Och om det istället saknas kväve i plantan, ackulmuleras sulfat i rötterna som inte kan reduceras ytterligare till sulfid.

På grund av detta anpassas den rekommenderade svavelmängden också i förhållande till kvävemängden. I höstraps och vall skall man tillföra 20 % svavel i förhållande till kväveämängden, medans det i i de övriga gröodorna skall tillföras minst 10 % i förhållande till den samlade kvävemängden.

Svavel urlakas liksom kväve, så milda höstar och vintrar med stora nedbördsmängder ser vi också en ökad urlakning av svavel. Svavelmängden uppträder därför också ofta på lättare jordar, eller på lättare områden i fältet. Tyska jordprover från januari/februari visar cirka 30 % mindre svavel i jorden i förhållande till samma tid förra året. Dock är mängden i nivå med vintern 2018.

Kom ihåg mangan till höstsådden vid tillväxtstart

Det är viktigt att vara i framkant och förebygga på de arealer där erfarenheten berättar att manganbrist lätt kan bli ett problem. När först markerna visar symptom på mangbrist har man redan förlorat utbyte.

Man ska givetvis ta hänsyn till eventuell nattfrost och möjligheter att komma ut på fältet. Redan under minus 2^oC finns det risk för kraftiga brännskador, men om temperaturen bara kortvarigt hamnar under fryspunkten får det dock sällan någon betydelse – det är större risk för grödskador genom att inte tillföra mangan till en gröda som har brist, än att tilldela mangan i samband med frost.

Vi rekommenderar att man använder

• 1,0 l Profi ManganNO₃ pr. ha

Mangan utnyttjas bäst när det tillförs flera gånger. Därför bör man tankblanda med Profi Mangan NO_3, varje gång man kör ut växtskyddsmedel tills mognadsprocessen inleds.

Höstkorn är den mest mangankänsliga av höstgrödorna och i danska försök på mangankänsliga arealer har visat ett merutbyte på upp till 2 ton per hektar efter tillförsel av mangan 5 gånger till höstkorn under växtsäsongen.

Höstvete är lite mindre känslig, men de visuella tecknen på manganbrist kan vara svåra att tyda. Det är därför viktigt att höstvetearealerna inte glöms bort, även om de ser jämna och gröna ut. Försök i höstvete har visat att det också i försöksled, där det inte visuellt kunde konstateras manganbrist, kunde uppnås ett merutbyte på över 0,5 ton per hektar efter tillförsel av mangan 5 gånger under växtsäsongen.

Råg och Rågvete är inte riktigt lika mangankänsliga som höstkorn och höstvete.

För att främja tillgängligheten och rotupptagningen av mangan kan man välja att tillföra höstsådden 100-200 kg svavelammoniak (NS 21-24) som första gödningsgiva under första delen av mars. När grödan har kommit igång, följer man upp med Profi ManganNO_3. Med denna strategi får man också tillfört tillräckligt med svavel till höstsådden