Sök
Stäng denna sökruta.

.

.

Rätt PK-gödsling avgör skördepotential

Text: Hugo Hjelm, Yara 

Plantans tillgång på fosfor och kalium är avgörande för odlingsresultatet
och bedömning av gödslingsbehovet är bland de viktigare faktorerna för att optimera avkastningspotential. P och K gödslingen ska styras till de fält och grödor i växtföljden som svara bäst på insatsen. En bra styrning av fosforgödslingen ger samtidigt också en positiv miljöeffekt i form av minskad utlakning. Kunskapsläget förbättras kontinuerligt och till detta kommer Yaras nya digitala verktyg för bördighetsanpassad och balanserad PK-gödsling vilka är mycket användbara planeringsverktyg för en optimal gödsling.

Såväl senare års försök som äldre studier talar sitt tydliga språk: är fosfor- och kaliumnivåerna i marken för låga ger det en tydlig negativ effekt på skörden. Detta skördetapp går inte att kompensera med kväve eller andra åtgärder. Var gränsen går är olika för olika grödor men framför allt är fosfor extra viktig att anpassa efter grödor som finns i växtföljden. Bakgrunden är mycket enkel – fosfor är växtnäringsämnet med sämst rörlighet i marken (figur 1). Konkret innebär det att grödans rotmassa och rotdjup har mycket stor betydelse för hur mycket fosfor plantorna kan ta upp.

Följdriktigt är det grödor med ett djupt och välförgrenat rotsystem (höstvete, råg, vall) som klarar sig bäst vid låga fosforvärden i marken medan grödor med grunt och sent utvecklat rotsystem klarar sig sämst (sockerbetor, potatis, frilandsgrönsaker). Någonstans mittemellan i förmåga att ta upp fosfor hamnar vårsäden som har kortare tid att bygga rötter än höstsäden.

Markkarteringen lägger grunden

Grunden till en optimal PK-strategi är utan tvekan markkarteringen. Karteringen visar hur mycket fosfor och kalium grödan har möjlighet att få från marken utan gödsling och hur mycket som behövs kompletteras. Från markkarteringen får vi också viktig information om pH-värdet som påverkar fosforns tillgänghet. Markkarteringen ska inte vara för gammal, utan ska uppdateras i intervallet 5–15 år för att fånga påverkan från växtföljder och gödslingsstrategier. Är du duktig på att hålla koll på din växtnäringsbalans så vet du också mer om vad som händer över tid i din mark och kan spara några år mellan karteringarna.

Gör en PK-balansberäkning

För att bättre förstå påverkan från växtföljdens gödslingsstrategi är en PK-balansberäkning ett bra hjälpmedel. Till exempel är det lätt att underskatta kaliumbortförsel i potatis, sockerbetor och vall vilket påverkar skördens kvalitet men kan också få stora effekter i efterföljande gröda. Tar du bort halmen – då behöver P och K ersättas för att fältet ska ligga i balans. Balansberäkning är enkelt att göra med analysverktyg och väl värd investerad tid. Använd till exempel Yaras PK-verktyg (se faktaruta) där du snabbt och enkelt lägger in gröda, skörd och vilka växtnäringsprodukter du använder.

Alltför låga P-AL-värden kräver
fosforgödsling oavsett gröda

Skördeökning för höstgödsling med P i höstvete

Skördeeffekt av gödsling på hösten med fosfor i höstvete. Vid lägre markvärden av fosfor (P-AL) får gödsling en direkt positiv effekt på avkastningen även för höstvete som generellt är tolerant mot låga P-AL-tal. Höstvetets potentiellt stora rotvolym ökar kontaktytan mot svårrörligt fosfor och därmed upptaget, men är tillgången till fosfor alltför låg så har tillförsel ändå en klart positiv skördehöjande effekt. Källa: Yaras tolkning av försöksserierna L3-3091, R3-3006, R3-3008 och R3-3039.

Yara försök NPK i växtföljden, Brunnby 2020. Till vänster kombisått med YaraMila 22-6-6, till höger YaraBela Axan. Typisk Mälardalslera, PAL 3,7, KAL 26,1, MgAL 4,5, pH 7.

Fokus på bördigheten

Förutom beräkning av balansen mellan tillförd och bortförd växtnäring är det viktigt att förstå vilken P & K strategi som behövs till just din växtföljd och mark för att säkerställa åkermarkens bördighet. Beräkningen ”Bördighetsanpassad P- och K-gödsling” är Yaras senaste verktyg för att visa gödslingsbehovet av fosfor och kalium (se faktaruta). För fosfor utför verktyget beräkningen både utifrån ekonomiskt optimum uppmätt i försök och vilka grödor som finns i växtföljden.

Odlar man potatis och sockerbetor så siktar programmet på ett högre P-AL-tal än om man uteslutande odlar spannmål och oljeväxter. Har du låga värden så kommer programmets rekommendation att leda till en uppgödsling, som ger positiv effekt både på kort och lång sikt. Har du höga värden ger rekommendationen ett underskott och det blir ekonomisk positivt att spara in på PK-gödslingen.

Jämna ut P och K i fält

Det tar tid att jämna ut markvärdena på fosfor och kalium, men är inte omöjligt om man har tålamod. Utjämning är framför allt intressant i fält med stora variationer, riktigt låga värden (klass 1–2) och samtidigt högre värden i andra delar av fältet.

Utjämning är extra intressant om krävande grödor som potatis och sockerbetor odlas. Finns det tillgång till fastgödsel eller ännu hellre djupströgödsel på gården så kan det vara ett smidigt sätt att skriva ut kartorna eller göra en skiss och helt enkelt lägga till de delarna av fälten där värdena är låga.

Fastgödsel levererar inte så mycket kväve men det kan bli extra bra om man i senare tillväxtstadier anpassar N med sensor och/eller satelitkarta. Vill man jämna ut med mineralgödsel så är med P20, Kalisalt, eller PK bra alternativ. Gör det långsiktigt, lite i taget, och till de lite mer krävande grödorna – så betalar det sig i högre skörd delvis redan år 1.

NPK vid sådd är värdefullt

Det är den unga plantan som har störst behov av lättillgänglig fosfor och kalium. Prioritera gödsling med P och K vid sådd både på hösten och våren, gärna som kombisådd. I höstsäd ger det en bättre bestockning, ett större rotdjup och en bättre övervintring. Självklart är det effekter som följer med under våren och slutresultatet blir en högre skördepotential och bättre totalekonomi. Försöksresultat visar på samma sak i vårsäd, P och K ger bättre utvecklad planta med större rotdjup. Både höstsäd och vårsäd har i försöken också gett en tidigare axgång, och tidigare skörd med upp till en vecka. En effekt som inte minst en regnig höst kan ha ett relevant ekonomiskt värde.

Hugo Hjelm, Yara

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Röst från fältet
Tips & Råd
Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: