Skadedjur i höstraps – Fokus i fält

Det är just nu tid att börja hålla ett öga på skadedjur i höstrapsen. Var speciellt uppmärksam på fyrtandad rapsvivel och rapsbagge, som är de tidigaste skadedjuren i höstrapsen. När jordtemperaturen är över 6-7 ⁰C och det är dagstemperaturer som ligger över 10-12 ⁰C så flyger de in i dina rapsfält. De temperaturerna börjar vi få först nu och hittills har vi inte sett den stora inflygningen av skadedjur i rapsen.

Blygrå rapsvivel

Blygrå rapsvivel

Fyrtandad rapsvivel

Fyrtandad rapsvivel

Fyrtandad rapsvivel (se bild) kan förväxlas med Blygrå rapsvivel (se bild) men är inte randig och har dessutom röda fötter. Bästa sättet att upptäcka viveln är via gulskålar som placeras ut i fält. Bekämpningströskel saknas med det finns ett tyskt riktvärde på 20 fyrtandade vivlar per per gulskål under tre dagar. Då fyrtandad rapsvivel inte lägger ägg direkt, bör en eventuell bekämpning tidigast utföras 10 dagar efter att de första blygår rapsvivlarna har setts i gulskålarna.

Rapsbaggen kommer först fram ihop med högre temperaturer och man vet att längre flygturer kräver cirka 12-15 oC. Det är framförallt då rapsens knoppstadie som du ska vara uppmärksam på rapsbaggarna.

Bekämpningströskel

 

Plantbestånd

Tidigt knopp- stadium (DC 51) Medelsent knopp- stadium (DC 52/53) Sent knopp- stadium (DC 59)
Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta
Kraftiga plantor, god tillväxt 4-6 6-8 10-11
Mindre plantor, svag tillväxt 2-3 3-4 5-6

Källa: Jordbruksverket

Rapsbaggarna skadar endast knopparna, särskilt i tidigt knoppstadium, men inte utslagna blommor

Blygrå rapsvivel och skidgallmygga kommer framförallt i slutet av blomningen. Vid mycket kraftiga angrepp kan det finnas behov av upprepad behandling. Undvik bekämpa vid full blom  för att skona nyttoinsekterna. Bekämpningströskel är 1-2 blygrå rapsvivlar per planta.

Bekämpningsbehov
Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. Myggan utnyttjar vivelns näringsgnag på skidorna för sin äggläggning. Angreppen är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera behandlingar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella.

Svenska Foder rekommenderar:

Rapsbagge:

  • 0,17 l Avaunt                            Senast DC 57

Eller

  • 0,2 l Mavrik 2F                            Ej bifarlig Karensdygn 56

Blygrå rapsvivel, skidgallmygga, fyrtandad rapsvivel:

 0,2 kg Mospilan SG Senast DC 69, Ej bifarlig

 Eller

  • 0,2 l Mavrik 2F Ej bifarlig Karensdygn 56

Mikronäringsämnen är viktiga i alla grödor

Alla grödor har behov för 17 olika näringsämnen och alla har betydelse för att grödan uppnår den optimala tillväxten och därmed utbyte och kvalitet. De 17 näringsämnena kan delas in i två grupper. Det är makronäringsämnen som plantan skall använda mycket kg/ha för att gro och utveckla sig, och det är mikronäringsämnen, som plantan bara skall använda några få gram och upp till 1000 gra/ha för att gro optimalt. Även om det är frågan om mycket små mängder, ingår näringsämnena i viktiga processer i plantan. De mikronäringsämnen som man ofta ser problem med i jordarna är mangan, koppar, bor och zink. I nedanstående tabell kan du se grödans relativa behov för det enskilda mikronäringsämnet.

Grödans relativa behov för mikronäringsämne

Gröda/

Näringsämne

Bor, B

50-100 gr/ha

Mangan, Mn

500-1000 gr/ha

Zink, Zn

300-500 gr/ha

Koppar, Cu

50-100 gr/ha

Molybden Mo

4-8 gr/ha

Vete ++ +++++ ++++ +++++ +
Korn + +++++ ++ +++++ +
Majs +++ ++++ ++++ ++ +
Raps +++++ ++++ + ++ ++++
Sockerbetor +++++ +++++ +++ +++ +++
Potatis ++ +++++ ++ +++ +

Stort behov: +++++, mindre behov: +

Borbrist i betor

Borbrist i betor

Alla näringsämnen finns i jorden, men inte alltid i tillgänglig form, så att plantrötterna kan ta upp dem. Tillförsel av mikronäringsämnen i jorden kan någon gång avhjälpa problemet, men om orsaken till bristande upptag i plantan beror på jordens beskaffenhet (humusinnehåll/jordtyp/vattenRt/temperatur osv.) kommer näringsämnena troligtvis istället bindas till jordpartiklarna och inte vara tillgängligt för plantan. Den säkraste och mest effektiva sättet att hålla sina grödor välförsörjda med mikronäringsämnen under säsongen är därför att spruta ut en liten mängd vid flera tillfällen.

Plantan kan inte spara ett lager av mikronäringsämnen till perioder då det finns brist, så därför hjälper det inte att gå upp i dos. Istället skall näringsämnen tillföras i passande mängd flera gånger under loppet av en säsong. Tillförsel av mikronäringsämnen skall ses som en försäkring emot brist i plantan. Vid synliga bristsymptom på plantan har den redan hämmad i tillväxten.

Det skall vara enkelt att ge grödorna mikronäringsämnen och du behöver inte komma ihåg vilka grödor som behöver vilka näringsämnen.

Vid förebyggande av manganbrist i alla grödor används:

  • 1-2 l Profi Mangannitrat 235 ha 1-3 gånger i bestockningsstadiet

Från slutet av bestockningsstadiet och fram till mognaden används ett av blandningsprodukterna.

  • I alla grödar kan används 1-2 l Norotec Universal pr. ha 1-3 gånger. På svart sandig eller humusrik jord kan det i vete och korn vara relevant att tillföra 0,5-1 l Norotec Koppar pr. ha 1-3 gånger under loppet av säsongen för att motverka kopparbrist
  • I höstraps kan används 1-2 l Norotec Raps pr. ha 1-3 gånger. För at motverka borbrist används 1-2 l Profi Bor 150 1-3 gånger under loppet av säsongen.
  • I majs kan används 1-2 l Norotec Universal pr. ha 1-3 gånger eller 1-2 l Profi Mangannitrat 235, 1-2 l Profi Bor 150 och 1-2 l Norotec Zink pr. ha 1-2 gånger.

I nedanstående tabell ser du en översikt över skilda mikronäringsprodukter från Svenska Foder

Gram pr. liter/kg
Produkt N S Mg B Mn Cu Zn K Mo Kommentarer
Profi Mangannitrat 235 119 235 Alla grödor
Profi Bor 150 50 150 Alla grödor
Norotec Koppar 60 27 84 Alla grödar
Norotec Zink 56 35 145 Alla grödar
Norotec Universal 50 14 36 5 12 14 9 20 0,3 Alla grödor
Norotec Raps 46 28 18 4 47 3 Raps
Epso Mikrotop 120 90 10 10 Alla grödor

Manganbrist i höstvete


Kategorier i: , ,