Sök
Stäng denna sökruta.

.

.

Grisnytt Nr 2 2016

I skrivande stund har våren anlänt i Södra Sverige och med den en intensiv tid för många. Jag hoppas att ni ändå har tid att läsa detta nummer av Grisnytt. I detta nummer kan ni läsa om det ökande problemen med magsår hos såväl smågrisar och slaktsvin och om Svenska Foders nya foderkoncept för att motverka det. Ni kan också läsa fortsättningen av serien Mot 30 där jag i detta nummer fokuserar på hur antalet döda spädgrisar kan minskas.

Försäljningschef Svenska Foder

Olof Månsson
Produktchef Grisfoder


Magsår och foderkonceptet Gastro

Under hösten 2015 och vintern 2016 ökade antalet besättningar som upplevde problem med magsår såväl i Sverige som i Danmark. Tendensen är dessutom att problemen kommer tidigare och tidigare i flera fall direkt efter avvänjning. I ett fåtal besättningar har magsår hittats redan på nyfödda grisar. I Danmark har flera undersökningar stas igång för att hitta orsaken. Några teorier är att det är något med innehållet i årets spannmål, ett ny virus/bakterie, ny mer ”stressad” genetik och att inredning och box storlek inte är anpassade till allt större kullar.

Magsår: fysiologi

Magsäcken skyddas av en basisk slemhinna. Magsaften är sur (lågt pH) för att bryta ner fodret. Magsår uppstår när det blir obalans mellan magsaften och skyddsbarriären. När magsaft tränger igenom magsäckens skyddande slemhinna och når underliggande vävnad uppstår magsår. Området runt övre magmunnen har inte några slembildande celler och har därför inget skydd mot saltsyran i magsaften. Det är främst här magsår uppstår.

Magsår: en mulltifaktorell åkomma

Magsår är mulltifaktorell vilket innebär att det är flera faktorer som påverkar förekomsten.

Tidigare ansågs fodret var orsaken till magsår nu ses fodret som en del av lösningen på ett mer komplext problem!

Faktorer som var för sig eller i kombination påverkar uppkomsten av magsår är stress, hög beläggning, högt smit tryck, förekomsten av andra sjukdomar, svältperioder (perioder utan foder), rutinerna krig fodertilldelning, i vissa undersökningar har sammanband med för lite råmjölk (stora kullar) konstaterats samt fodrets struktur och sammansättning.

Magsår: management

För att undvika magsår är det några saker som är viktiga att tänka på. Ett är att undvika stress dvs. undvika onödiga flyttningar / omgrupperingar och att se till att allt fungerar tex: ventilation, utgödsling, vatten samt foderanläggning. Det är också viktigt att ge tillräckligt med strö då det ger mer struktur i magen. Om problem uppstår kan det vara värt ett försök att ge grovfoder av något slag. Det är viktigt att alla grisar har plats att äta samtidigt. Motsatsen leder till stress och de små grisarna får för lite foder. Vid problem med magsår är det också viktigt att inte ge för många och små portioner. Detta leder till ökad saltsyra produktion i magen vilket leder till lägre pH.

Magsår: fodret roll

Med hjälp av rätt struktur och sammansättning på fodret kan magsår motverkas. Grövre struktur är bättre än fin. Småpartiklar ger surare maginnehåll som dessutom är lösare i konsistensen och därmed lättare ”skvalpar” upp i området runt övre magmunnen. Mjölfoder anses normalt bättre än pellets med det beror helt på förmalningsgraden. Högre andel korn och havre minskar risken för magsår lika så högre fiberhalt. Foder med högre vattenbindande kapacitet minskar också risken för att maginnehållet skvalpar runt och hamnar i den övre magregionen som är känsligast för lågt pH.

Gastro: Foderkoncept

För att möta behovet av foder som kan motverka magsår har Svenska Foder som första företag i Sverige i samarbete med DLG koncernen utvecklat Gastro konceptet. Vi har i utvecklingen tagit fasta på de vi vet om fysiologi och fodret roll. Konceptet är provat i ett antal besättningar med mycket gott resultat. I dagsläget består konceptet av Smågris Gastro som är ett enhetsfoder till smågrisar och Opti Gastro som är ett slaktsvinsfoder. Det som skiljer fodren från andra foder är:

  • Strukturen
  • Grövre förmalning och större pellets för att få större partiklar
  • Råvaruvalet
  • Fler råvaror som ger fler större partiklar och högre fiberhalt bl. a. mer korn och havre samt mindre vete.
  • Råvaror som höjer fodrens vattenbindande kapacitet.
  • Vänligare proteinråvaror
  • Högre fiberinnehåll, både smältbara och icke smältbara.

Kontakta våra duktiga säljare så berättar vi gärna mer!


Färre döda spädgrisar

Logotype Handlingsplan GrisLogotype MOT30

Vikten av hög födelsevikt

I förra numret av Grisnytt uppehöll jag mig vid att öka antalet levandefödda smågrisar. För att öka antalet avvanda smågrisar per sugga och år (SSÅ) måste självklart så många av dem som möjligt överleva. Huvuddelen av spädgrisdödligheten sker de första två dagarna och drabbar de minsta grisarna i kullen. De är inte sjuka. De dör av kyla och hunger! Födelsevikten är helt avgörande för spädgrisdödligheten. Ju högre födelsevikt ju lägre dödlighet (se figuren nedan).

Bild på ett diagram över spädgrisdödligheten

Fostertillväxten ökar markant de sista dräktighetsveckorna. Försök med ökad fodergiva de 4 sista veckorna av dräktigheten har visat:

  • Tyngre smågrisar vid födseln
  • Lättare grisningsförlopp
  • Vitalare smågrisar direkt efter födseln
  • Suggan äter mer foder i tidig laktation

En risk med ökad fodergiva i slutet av dräktigheten är ökad frekvens grisningsfeber. För att minska risken för det är det viktigt att minska fodergivan 1-2 dagar före beräknad grisning. Om grisningsfeber har förekommit i besättningen tidigare bör fodergivan sänkas ytterligare 2 dagar tidigare. En annan risk är att suggorna är feta vid grisning vilket bland annat ger svårare grisningsförlopp. Här gäller att anpassa utfodringen efter hull. Öka inte fodergivan till redan feta suggor!

Råmjölk

Råmjölkens betydelse för smågrisens överlevnad och hälsa längre fram i livet kan inte nog betonas. Smågrisen föds nästan helt utan antikroppar. Via råmjölken får spädgrisen antikroppar (immunoglobuliner) mot besättningens sjukdomar. Råmjölken innehåller hög halt av mycket smältbara näringsämnen. I råmjölken finns även naturliga tillväxtfaktorer som behövs för utvecklingen av viktiga organ i kroppen. Forskning visar dessutom att råmjölk har en direkt skyddande effekt på tarmen. Det är viktigt att spädgrisen får råmjölk tidigt. Efter 6 timmar börjar tarmen sluta sig och efter 24 timmar kan grisen inte längre ta upp immunuglobulinerna.

Det bäst är om smågrisen kan få råmjölk av sin egen mamma. Grisarna ska vara hos suggan i minst 12 timmar för att man ska vara säker på att de fått i sig råmjölk. En smågris som inte kan ta sig till juvret, ska hjälpas dit av personalen. Råmjölken kan mjölkas ut i munnen på grisen eller mjölkas ut i en kopp och hällas/sprutas in i munnen på svaga grisar. De minsta och svagaste smågrisarna har dålig chans att få i sig tillräckligt med råmjölk. Stäng in de största 5-6 grisarna i 1-2 timmar, medan de minsta grisarna får ro att dia råmjölk.

Kullutjämning

För att öka chansen för att alla spädgrisar skall överleva kan det i kullar där antalet smågrisar är fler än spenar vara idé att kullutjämna. Kullutjämna tidigast efter 12 timmar (stora grisar kan flyttas efter 6 timmar) och senast 24 timmar efter födsel. De minsta grisarna placeras hos 2-3:e-grisare. De största grisarna placeras hos äldre suggor.

Övervaka grisningen

För att kunna rädda så många spädgrisar som möjligt är det viktigt att övervaka grisningen. Viktigt vid övervakningen är att rädda grisar som kan kvävas av hinnor och att se till att svagfödda får råmjölk och värme tidigt. Prioritera övervakningen mer än andra sysslor under grisningsdagarna. Gå runt i stallarna flera gånger. Det kan vara värt att överväga att förlänga bemanningstiden med några timmar under grisningsdagarna. En annan idé värd att överväga fördelarna med är att ha grisningen på vardagar och viss seminering på helgen.

Detta är några av de viktigaste punkterna för att minska spädgrisdödligheten. Kontakta gärna någon av våra kunniga säljare för en ”Mot 30” genomgång av besättningen så hjälper vi till att hitta de besättningsspecifika förbättringspunkterna.


Mina Sidor på Svenska Foder

Som ett steg i att vara mer tillgänglig för dig som kund har Svenska Foder lanserat möjligheten att följa era spannmålsinleveranser och registrera bulkorder via vår webb. Det betyder att du kan lägga bulkorder och följa dina inleveranser av spannmål 24 timmar om dygnet.

  • Mina Sidor Bulkorder finns även tillgänglig som app till din mobil. Registrera ditt Mina Sidor-konto och logga in antingen i appen eller på webben.

Gå in på: https://minasidor.svenskafoder.se och registrera dig. Du hittar även appen Svenska Foder Order (Obs! Endast Bulkorder) via Play Butik eller App Store.


Marknadsorientering – proteinråvaror och spannmål

Av Pontus Eriksson, inköpschef råvaror och Per-Arne Gustavsson, spannmålschef

Proteinråvaror

Sedan förra numret av Grisnytt så har soja priserna bottnat och troligtvis var de på en lägsta nivå i slutet av februari för att sedan stiga med cirka 15 $/ton till dagens nivå.
Skörden i Brasilien har gått bra och det har kommit fram fysisk vara utan några större problem som annars brukar vara ett återkommande dilemma med väntetider i hamnarna. Väntetiderna i Brasilien är mindre nu än för en månad sedan och det är ett gott tecken att logistiken fungerar.

Politiska läget i Brasilien är turbulent men än så länge har det inte givit någon större reaktion i marknaden. Nu när man är säker på skörden i Sydamerika så vänds blickarna mot kommande sådd och skörd i USA. Vilka arealer som kommer att skiftas mellan majs och soja samt hur vädret kommer påverka skörden. Det kommer säkert blir en risk premie i priserna innan man ser mer hur det utvecklas.

Det kommer en ny rapport från USDA denna vecka men man räknar inte med några stora överraskningar i denna rapport utan det mesta som kommer att styra
marknaden framöver är vad som sker i USA med deras kommande sådd och skörd.

Spannmål

I tisdags den 12 april kom det en ny WASDE rapport från USDA. World Agricultural Supply and Demand. De månadsvisa rapporterna är en sammanställning av utbud och efterfrågan, på jordbruksprodukter i världen. Det kan nämnas att det jobbar över 100 000 personer i världen för USDA, så det är mycket data som ska sammanställas till varje rapport.

Prognosen för utgående lager på vete ökade ytterligare med 1,7 miljoner ton, till rekordhöga 239,3 miljoner ton. Produktionen i EU väntas öka med 1,5 miljoner ton medan konsumtionen av vete, till både livsmedel och foder minskar något globalt.

På hemmaplan så finns det mer spannmål än vanligt, kvar på gårdarna. Exportmarknaden är svag och den inhemska marknaden är med några få undantag färdigköpt till ny skörd. Vädret kommer som vanligt spela huvud-rollen fram till skörd men det behövs större väderproblem för att skapa en uthållig upptrend i priserna. Fram till dess, ser vi tillfälliga rallyn, som säljtillfällen.

Senaste artiklarna

Alla
Fördjupning
Nyheter
Nyhetsbrev Växtodling
Röst från fältet
Tips & Råd
Sök
Mina sidor
Logga in/registrera dig som: