Nollruta, mobil och N-Tester ger N-behovet

Nollrutan har de senaste åren visat ett stort värde som det bästa redskapet att bestämma markens egen leverans av kväve. Vi har nu lyckats förenkla mätningen av rutan i höstvete och därmed göra den tillgänglig för alla i tid och till en låg kostnad. Det som behövs är en mobiltelefon och en Yara N-tester. Mobil med kamera har de flesta och Yara N-tester kan man abonnera på från Yara. Kostnaden är 0 kr för 2024.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Nollruta, dvs. en ogödslad ruta i fält visar den mängd kväve marken levererar, dels i form av förfruktseffekt, restkväve, men även hur årsmånen påverkar mineralisering av organiskt material under odlingssäsongen. Det är grödan i nollrutan som speglar mängden kväve marken bidrar med (markkväveleverans).

Yara’s handburna N-sensor har använts av rådgivare för att mäta kväveleveransen i nollrutor i minst 3 000 fält i drygt 5 år, därtill finns åtskilliga nollrutor som enbart följs visuellt under säsongen. Det är främst i höstvetemätningarna genomförts. Mätningarna har visat skillnader på minst 100 kilo kväve i kväverekommendation under ett och samma odlingsår för samma skörd. Tack vare nollrutan har kunskapen kring markens kväveleverans helt klart ökat.

Större variation inom förfrukt

Vi skall ju planera gödslingen utifrån hur mycket kväve förfrukten förväntas bidra med och om det finns stallgödsel i växtföljden. Räknar man ut genomsnittet för kväveleveransen förfruktsvis ser man skillnader mellan förfrukterna som stämmer väl överens med tidigare undersökningar och de tabellvärden som används.

Men för det enskilda fältet säger förfrukten väldigt lite om vilken kväveleverans man kan förvänta sig. I detta avseende är till exempel höstraps inte alltid en bättre förfrukt jämfört med stråsäd. Som väntat har fälten med stallgödsel i växtföljden en högre kväveleverans i genomsnitt än fält med samma förfrukt men utan stallgödsel. Men variationen mellan fält är även här större än skillnaden mellan snitten med och utan stallgödsel (figur 1).

Äntligen enkelt att analysera markens kvävebidrag

Det är idag hyfsat enkelt att svara på hur stort det totala kvävebehovet är för en angiven skörd. Hur mycket man behöver gödsla har varit svårare att bestämma. Gödslingen skall ju tillgodose skillnaden mellan grödans totala kvävebehov och markens leverans av kväve. Förutom att skörden varierar mellan år så har variationen i markens leverans av kväve varierat ännu mera.

Historiskt har man försökt att analysera markens innehåll av mineralkväve (N-min analys) på våren vid tillväxtstart, men har visat sig svårt att få tillförlitliga värden att ge råd utifrån under våra förhållanden. Genom att anlägga en liten ogödslad yta (minst 3 x 4 m) dvs en Nollruta, kan vi mäta hur mycket kväve marken levererar direkt i grödan istället.

Utmaningen i nollrutekonceptet löst

Nollrutemätningen skall göras under en kort tid ( ca 2 veckor ) från mitten av maj och blir svårt att hantera i stora mängder för rådgivningen när det bara finns en till två handburna N-sensorer i ett område.

Glädjande kan vi till växtodlingssäsongen 2024 presentera ett nytt verktyg som gör det möjligt att själv mäta sina nollrutor i höstvete och därmed själv kunna bestämma kväveleveransen.

I stället för Yara handburen N-sensor används en mobiltelefon och en Yara N-Tester. Metoden bygger dels på bildanalys för att uppskatta bladtäckning som fås via mobiltelefonens kamera, och mätning med N-Tester som mäter kvävekoncentrationen i bladen. Mätresultatet från dessa två redskap kombineras för att få fram kväveleveransen i nollrutan.

Med värdet fastslaget är det därefter möjligt att beräkna resterande kvävebehov utifrån en uppskattad skördenivå och ett angivet odlingsmål i höstvete. Kväverekommendationen görs i DC 32-37 (tvånodsstadie-flaggblad) och resultat erhålls direkt medan man är i fält.

Variationen större mellan fält än mellan olika förfrukter