N-styrning till rätt proteinhalt är viktigt i kvarnvete och ännu viktigare i maltkorn. Försöksresultaten visar en kostnad på cirka 650 kr/ha för att höja proteinhalten i vete från 10,4 till 12 procent protein vilket givit en ökning av intäkten med ca 1 000 kr/ha. Har du verktygen för att hitta rätt?
Ett år är ett mannaminne eller…
Trots den högsta skörden någonsin fick vi höga proteinhalter i det mesta höstvetet 2019. Värdet av veteskörden blev bra 2019 men problemet blev desto större i maltkorn med allt för höga proteinhalter i ölmalten. Ett aktuellt år att jämföra 2019 med är 2015 då båda åren gav mycket höga skördenivåer, men helt olika kvalitet i höstvete och maltkorn. Vi pratar om skillnader på 2-2,5%-enheter i protein och det orsakas knappast av skillnaden i skörd mellan åren. Vi vet också att det går åt ca 30–40 kilo N per hektar för att höja proteinhalten 1%enhet i båda grödorna. Den relevanta frågan blir: ökade vi gödslingen ca 70 kilo N per hektar från 2015 till 2019? Nej, naturligtvis inte!
Skälet till den mycket stora skillnaden i kvalitet står att finna i årsmånen. De höga proteinhalterna 2019 beror i första hand på den svaga skörden 2018 som lämnade kväve kvar i marken i kombination med en torr höst och vinter. Det gjorde att kvävet kunde komma efterföljande gröda tillgodo. Dessutom var försommaren 2019 lagom torr med god kväveeffektivitet som följd. År 2015 inleddes med en ganska blöt höst och vinter som sedan följdes av en blöt och sval försommar. Det var bra för skördepotentialen, men det fanns inget kväve kvar i markprofilen på våren som grödan kunde utnyttja. Vi fick mycket frodiga grödor som förbrukade mycket kväve, och alltför mycket regn efter gödsling gav – på sina ställen – säkert en del förluster som denitrifikation* under våren, innan grödan hunnit ta upp allt kväve.
Lev inte på minnen – försök förstå verkligheten
Om nu skillnaden i utfall snarare beror på årsmånen än på skillnaden i gödslingen, är det kanske lätt att skylla på vädret istället för att fråga sig: vad kunde jag ha gjort för att parera effekten av det väder som faktiskt rådde? Att skylla på vädret i efterhand förbättrar ju inte ekonomin! Tyvärr har vi under decennier indoktrinerats att vi bör kvävegödsla efter ett medeltal för både skördenivå och väder. Dock är det helt uppenbart att medeltal inte alls är tillräckligt för att generera optimal kvantitet och bästa kvalitet och ekonomi.
Optimal Ngiva 2020 kan vi snart skönja då skördenivån blir enklare att bedöma ju närmare skörd vi kommer. Vår standardrekommendation för 10 ton kvarnvete är ca 238 kilo N per hektar (se tabell). I år skulle det inte förvåna om det kan behövas 250–260 kilo N i många fall för att gödsla optimalt och uppnå rätt kvalitet för 10 ton vete. Grödan behöver sannolikt ta upp drygt 300 kilo N per ha för att leverera 10 ton vete med 12 procent protein. 2019 kom i många fält en stor andel av det från marken, medan år 2020 borde innebära motsatsen.
En enkel överslagsberäkning
Om man tittar på Ngödslingsförsöken ser man att det går åt ca 65 kilo N per hektar för att lyfta sig från 10,4 till 12 procent protein. Det kostar ca 650 kronor per hektar i gödselkostnad. Skillnaden mellan kvarn och fodervete i baspris varierar mellan år och mellan områden. I Östergötland – där Agroetanol finns som stor kund – finns det oftast inget mervärde för kvarnvete. Men i övriga landet kan det som 2019 – när det var gott om vete med hög proteinhalt – vara ca 6 öre skillnad per kilo, medan det ett år som 2015, när det mesta hade låga proteinhalter, kunde skilja 20 öre.
Även om baspriset mellan kvarn och fodervara bara skiljer 6 öre per kilo så brukar det också göra ytterligare 5 öre per kilo i protein tillägg om man klarar 12 procent protein. Om skördenivån är 9 ton per hektar gör bara kvalitetsbetalningen 990 kronor per hektar i ökad intäkt. Dessutom får man samtidigt ofta mellan 500 och 1000 kilo ökad skörd per hektar, vilket ytterligare ökar intäkten med ca 700–1300 kronor per hektar.
Praktiska tips för att hantera kvävestyrningen i juni
YaraIrix–appen ger råd tillsammans med NTester BT. Den lilla handburna mätaren NTester BT, bär du enkelt med dig och mäter grödans status när du besiktigar fälten. Mätningarna sparas i appen YaraIrix från vilken du får gödslingsrekommendation för fältet. YaraIrix ger gödslingsråd i en rad olika stråsädesslag. Appen ger också stöd till tidigare modeller av Yara NTester. 2020 introduceras även användning i havre. Dessutom kan NTester nu användas ända fram till blomning i höst och vårvete. Beställning av NTester BT gör du på Yara.se, sök på ”NTester BT”.
Författare: Magnus Jeppsson, Yara
Om nu skillnaden i utfall snarare beror på årsmånen än på skillnaden i gödslingen, är det kanske lätt att skylla på vädret istället för att fråga sig: vad kunde jag ha gjort för att parera effekten av det väder som faktiskt rådde?
Vill du göra det väldigt enkelt för dig går du in på Yaras hemsida och letar upp närmsta Ägare av Yara N-Sensor och ber om hjälp med justering av N-givan och spridning av ev. kompletteringsgiva.
Rekommendation N-gödsling 2020 - höstvete och vårkorn
Medelrekommendation vid kreaturslös drift för höstvete utan och med proteinbetalning samt vårkorn för foder- och öltillverkning.
*Denitrifikation är en mikrobiologisk process där nitrat omvandlas till kvävgas (luftkväve). Processen utförs av denitrifikationsbakterier, som utvinner energi ur nitratet.
Kategorier i: I fokus, Instagram, Startbildspel, Växtodling