Hur hittar vi rätt kvävegiva i vår?

Vi har i år en rekordstor höstsådd, med generellt mycket väletablerade grödor. Blir våren gynnsam kan vi därför ha en mycket stor skördepotential. Det gäller nu att gödsla rätt för att ta vara på den potentialen! Finns det kväve kvar sen ifjol?

Optimal kvävegiva i spannmål beror på skördenivå och önskad proteinhalt, men också i stor utsträckning på hur mycket kväve marken kan leverera. Markkväveleverensen varierar stort mellan år, mellan fält och även inom fält. I år finns det ännu en joker med i leken – 2018 gödslades många fält för en större skörd än man bärgade, och kan då ha lämnat efter sig outnyttjat kväve. Hur mycket av det finns isåfall kvar till våren? En del har tagits upp i höstgrödorna, men en del har sannolikt gått förlorat över vintern. Variationen mellan fält är troligtvis mycket stor.

Bedömning i grödan

Det finns inget bra sätt att göra en generell prognos på hur mycket restkväve som kan finnas kvar. Inte heller är det möjligt att räkna sig fram med någon exakthet i det enskilda fältet. Det är möjligt att ta ett markkväveprov på våren men resultaten är svårtolkade, särskilt om man inte har ett normalvärde att jämföra med.

Bästa sättet att göra rätt årsmåns-anpassning är därför att dela kvävegivan, och anpassa kompletteringsgivan efter utvecklingen i fältet. Vid tiden för komplettering kan man bättre bedöma både kväveleverens i det enskilda fältet och förväntad slutskörd. Till denna bedömning är Nollrutor/Maxrutor och olika sätt att mäta kvävestatus i grödan, t ex Yara N-Tester, till god hjälp. På Yaras hemsida finns Yara N-prognos, som ger en generell bild av hur spannmålsgrödorna och kväveupptaget utvecklar sig. Ta också din säljare till hjälp!

Täta bestånd

I täta bestånd av höstspannmål skall man vara försiktig med stora givor tidigt, eftersom de kan orsaka liggsäd. Å andra sidan måste man då också vara beredd att lägga tillräckligt stora kompletteringsgivor, för att försörja grödan med kväve hela vägen fram till mognad, och säkra både skördenivå och proteinhalt.

Senare års försök i höstvete visar tydligt att kompletteringsgivor med Kalksalpeter ända fram till blomning kan höja inte bara proteinhalten, utan också skörden. Se diagram nedan.

Bild på ett diagram som visar effekten av en kompletteringsgiva med Kalksalpeter, 60 kg N/ha, vid olika stadier.

Effekten av en kompletteringsgiva med Kalksalpeter, 60 kg N/ha, vid olika stadier. Grundgivan är 140 kg N/ha. Även gödsling i sen blomning har höjt både skörd och proteinhalt. (strategiled i L3-2300, Medel för 8 försök 2017-2018)

Använd rätt kväve

Tänk på att olika kväveformer har olika effektivitet. Samstämmiga försök visar att Kalksalpeter har den bästa effektiviteten, följt av Axan och andra ammoniumnitrater. Flytande kväve visar betydligt sämre effektivitet.

Tips för optimerad kvävegödsling

  • Dela kvävegivan
  • Lägg en nollruta/maxruta för bedömning av markkvävet och för uppföljning
  • Använd mätningar, prognoser och råd under odlingssäsongen för att anpassa kompletteringsgivan.
  • Senarelägg gödslingen i täta bestånd något
  • Följ upp och kompletteringsgödsla sent om det behövs!

 

 


Kategorier i: , , ,